Han gjuter liv i grå betong

Det är något på gång med betongen i Sverige. Ett polishus i Kalmar har fått väggar med enorma fingeravtryck. En mur i Malmö pryds av människoben. Ett sprillans nytt höghus i Stockholm är mörkt grå, men vad som på håll kan se ut som smuts, förvandlas till blad på närmare håll.

– Det är fascinerande att en stor del av samhället är uppbyggt av det. Det är formbart men har ändå en egen karaktär. Man kan inte ersätta betong med stål eller trä, säger Mikael Göransson, konstnären bakom alla de nya betongetsningarna.

Det finns olika tekniker för att skapa bilder på betongväggar. Bildunderlaget, som oftast är fotografier, trycks antingen digitalt eller med screentryck. Till exempel kan tryckets färg bestå av en kemikalie som hindrar betongen från att härda på just de partier som motsvarar bildernas punkter eller linjer. Efter härdning och tvätt återstår en gravyr i form av en millimeterdjup friläggning av betongens ballastinnehåll.

– Rent praktiskt är det en känslig process där temperatur, ballasttyp, tillsatsmedel och manuell hantering är avgörande, berättar Mikael Göransson.

Det senaste projektet för Mikael Göransson var också det största hittills. Ett 17 våningar högt hus i södra Stockholm. Tvålflingan, som huset heter, har mörka betongfasader med ljusare etsningar av blad. Kritik har framförts mot huset som då påstås se smutsigt ut.

– Man kan inte göra alla nöjda. Vad gäller Tvålflingan så har jag haft kontakt med boende i närheten. De har rapporterat om hur mycket motivet förändrar sig beroende på tiden på dygnet och vädret. Det är det som är så häftigt med betong. Det är ett livaktigt material, säger Mikael Göransson.

Som konstnär, hur är det att jobba med byggföretag?

– Byggbranschen har nosat på tekniken i flera år och jag har samarbetat mycket med Strängbetong. Sedan får jag nog acceptera att man kan ta ut svängarna mer i en ateljé än vid en storskalig produktion som ett husbygge.