I veckan presenterade Boverket sin framtidsbild ”Vision för Sverige 2025”. Myndigheten har på uppdrag av regeringen arbetat fram förslag på vilka riktningsändringar som krävs inom samhällsplaneringen för att nå de nationella målen om ett hållbart samhälle år 2050.
Några exempel myndigheten ser framför sig inom byggandet är att det kommer att vara mer resurseffektivt och miljövänligt. Kvaliteten kommer att vara jämn tack vare datoriserad projektering i kombination med bättre samordning och logistik. Hushållning med resurser är också allt viktigare och återvinningen av byggnadsmaterial har utvecklats, samtidigt som farliga ämnen till största delen är utfasade.
För att samla in kunskap och synpunkter till sammanställningen har projektledarna Jon Resmark och Sofie Adolfsson Jörby rest runt i landet för besök hos myndigheter och organisationer.
– I förväg trodde vi att vi skulle få flera olika bilder av Sverige. Men det ser väldigt lika ut; utmaningarna är desamma på olika platser, om än i olika skala. Vi upplevde också att det finns en stor samsyn kring de här frågorna, säger Sofie Adolfsson Jörby.
Tanken är att Boverkets vision ska användas som idéunderlag och inspiration till åtgärder på både nationell och lokal nivå för ett hållbarare Sverige.
Vad krävs för att visionen ska bli verklighet?
– Fler måste ta ansvar och det krävs samarbete mellan olika aktörer. Människor måste få möjligheten att göra bra val. Det krävs också mer utbildning inom bygg, säger Sofie Adolfsson Jörby.
Vision 2025 finns tillgänglig på Boverkets hemsida.
Jordens resurser delas av många i dag och av ännu fler i framtiden
Jordens resurser är begränsade och i många fall redan hårt utnyttjade. År 2025 beräknas vi vara åtta miljarder. För att skapa en hållbar utveckling måste vi bli bättre på att hushålla med de begränsade resurserna och fördela dem mer rättvist.
Framtiden formas av urbanisering, digital närhet och klimatförändringar
Cirka 70 procent av världens befolkning bor i städer och fler blir det. Vi kommer närmare varandra genom ett globalt utbyte av varor och tjänster samt genom digital kommunikation. Klimatförändringarna påverkar livsmiljön och infrastrukturen allt mer.
Urbana regioner i Europa kopplas ihop
Allt fler människor flyttar till Europas alltmer betydelsefulla stadsregioner som driver tillväxt och annan utveckling. Mellan stadsregionerna utvecklas nätverk för spårtransporter och sjöfart. Ett exempel är höghastighetsjärnvägen mellan Hamburg-Oslo.
Den historiska samverkan i Norden och kring Östersjön utvecklas
De nordiska länderna och grannländerna på andra sidan Östersjön är tätt integrerade. Godstransporterna överförs från väg till sjöfart och järnväg. Ett europeiskt energisystem har skapats där vattenkraft är en viktig pusselbit i Europas smarta elnät.
Fler får tillgång till hela regionens bostadsutbud
De flesta av oss bor i storstadsregioner, i växande regionala högskoleorter eller i deras omland. Stadsregionerna växer i kollektivtrafikstråkens stationssamhällen. Tillgången till bostäder underlättas av regional samverkan och en effektiv kollektivtrafik.
Glesbygden lockar med natur och råvaror
I de områden som ligger utanför de växande stadsregionerna, växer besöksnäringen och råvaruindustrin. Vinsterna från glesbygdens tillgångar kommer i allt högre grad lokalsamhället till del. Informationsteknologi gör tjänster och verksamheter mer platsoberoende.
Många hänsyn måste tas vid exploatering
För att få en långsiktigt hållbar utveckling måste all exploatering anpassas till förutsättningarna och ske med så liten negativ påverkan som möjligt. Många områden med högt utvecklingstryck ställer höga krav på smarta lösningar.
Regional ortsstruktur med förtätade stationssamhällen minskar resurs- och miljöpåverkan
Regionala nätverk av orter växer fram. Befintliga och äldre stationssamhällen förtätas så att allt blir nåbart till fots eller med cykel. Tillgängligheten till omgivande stränder, natur- och kulturmiljöer förbättras.
Städer med flera stadskärnor blir allt vanligare
Städerna växer och integrerar tidigare utsatta områden i stadsstrukturen. Dessa är kreativa och innovativa stadsdelar.Anpassningen till cyklister och gående ger en struktur med mindre stadsdelskärnor och gångavstånd till hållplatser och stationer.
Mångfunktionella städer och samhällen utvecklas
Bilens betydelse har minskat i den hållbara samhällstrukturen. Gröna torg blir åter mötes- och handelsplatser och trafikleder ersätts med ny bebyggelse, kollektivtrafik och cykelvägar. Detta leder till robustare städer med högre arkitektoniska och sociala kvaliteter.
Källa: Boverket
