Tanken med Hallandsmodellen var att skapa byggjobb utan undanträngningseffekter genom att restaurera kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Parollen var ”rädda jobben, rädda hantverket, rädda husen.”
Byggbranschen, länsarbetsnämnden och kulturmiljövården samarbetade för att öka den totala byggvolymen i regionen under lågkonjunkturen. Arbetslösa byggnadsarbetare utbildades i traditionella byggmetoder och gavs praktik i restaureringsprojekten.
Under tio år utbildades 1 100 byggnadsarbetare, som i genomsnitt sysselsattes i åtta månader i projektet.
– När det var som värst arbetslöshet i byggbranschen fick 75 procent anställning direkt efter utbildningen. Sen när det blev högkonjunktur fick alla jobb, berättar Christer Gustafsson.
Han var en av aktörerna i projektet och deltog i egenskap av förste antikvarie på Hallands länsmuséer. I dag är han landsantikvarie och har doktorerat på en avhandling om Hallandsmodellen.
– Jag har tagit fram en modell för hur aktörerna agerar för att öka förståelsen så att modellen kan överföras till andra situationer och regioner, säger Christer Gustafsson.
Intresset för Hallandsmodellen har nu spridit sig utanför Sveriges gränser.
– Island har hört av sig efter finanskrisen, och i Slovakien har man redan genomfört restaurering. Rumänien och Ungern har också sparkat igång, berättar Christer Gustafsson.
Av de cirka 100 byggnader som Hallandsmodellen räddade i Sverige var ungefär hälften rivningshotade. Den andra hälften utgjordes av byggnader som stod tomma.
I dag används så gott som alla byggnader. 235 nya jobb skapades genom de verksamheter som drog igång i de rustade husen.
– Kulturmiljövården är en förhållandevis liten sektor och att vi lyckades rädda 100 byggnader berodde på att vi kunde uttrycka oss på ett nytt sätt, vi kunde presentera byggnaderna som lämpliga byggarbetsplatser. Vi behöver lära oss att bli mer samhällstillvända, berättar Christer Gustafsson.
