Sveriges Byggindustrier delar regeringens syn på att bostadsbristen är ett av Sveriges största hinder för tillväxt och utveckling.
Regeringen har lagt fram en målsättning att öka bostadsbyggandet kraftigt till 2025. Sveriges Byggindustrier är positiva till denna ambition.
Men investeringsstödet är inte rätt väg att gå, menar Björn Wellhagen, näringspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier.
– De relativt billiga hyresbostäderna finns redan bland de befintliga bostäderna och skaps inte i nyproduktionen. Utformningen gynnar därför de personer som redan befinner sig på bostadsmarknaden, då kraven på att fördela lägenheterna utifrån bostadskötid gör det svårare för dem som står utanför bostadsmarknaden att ta sig in. Ambitionen att öka byggandet av små billiga hyresrätter blir felriktat eftersom små lägenheter alltid är dyrare per kvm då kostnaderna för kök och våtrum ska fördelas på färre kvm. Det som byggs idag är dyrare än det som byggts tidigare, säger Björn Wellhagen i en kommentar.
– Det är angeläget att skapa förutsättningar för en bättre fungerande bostadsmarknad för alla. För att det ska bli verklighet krävs att rörligheten på bostadsmarknaden förbättras, att kapitalsvaga hushåll ges möjlighet att etablera sig på bostadsmarknaden, både som ägare eller hyresgäst, samt att en långsiktigt hållbar, jämn och ändamålsenlig produktion av bostäder säkerställs. Det är inom dessa tre områden som bostadspolitiken bör fokusera och skapa långsiktiga spelregler som sträcker sig över mandatperioder. Förslaget om investeringsstöd blir fel prioriterat i detta sammanhang.
Erfarenheter från tidigare perioder där investeringsbidrag funnits har visat att det inte nämnvärt bidragit till att öka bostadsutbudet.
Forskning visar att investeringsbidraget i stället medför att en större andel av nyproduktionen i vissa områden byggs med hyresrätt i stället för med bostadsrätt. Det gäller dock inte i Stockholmsregionen där investeringsstödet har utnyttjats i mycket begränsad utsträckning.
Det beror bland annat på att stödet vanligen inte är fastighetsekonomiskt lönsamt vid gällande hyresnivåer.
Även om investeringsstöd har utnyttjats i större utsträckning i Göteborgs- och Malmöregionerna uppstår motsvarande effekter där.
Investeringsstödet kan alltså förväntas vara fastighetsekonomiskt olönsamt på flertalet bostadsmarknader i tillväxtområden med bostadsbrist (Ds 2005:39).
Intresset bland Sveriges Byggindustriers medlemsföretag att använda det föreslagna investeringsstödet är lågt.
– Investeringsstödet skapar en omfattande byråkrati inom staten och medför ökade administrativa bördor för företagen. Dessutom är de flesta kraven utformade som bör krav eller har möjlighet till undantag vilket kommer att ge upphov till olika tolkningar runt om i landet, säger Björn Wellhagen.
