Intresset för miljöklassade byggnader växer, men aktörerna i branschen väljer olika system. JM väljer brittiska Breeam och Skanska har bestämt sig för att satsa på amerikanska Leed. Den smalare EU-märkningen Green Building, som bara ställer krav på energiförbrukningen, har blivit populär under det senaste året.
Efter flera år av utveckling och testning är den nationella miljöklassningen som Byggabo-dialogen tagit fram äntligen färdig att sjösättas i maj.
— Den här våren kommer att bli en brytpunkt för miljöklassning av byggnader. Äntligen börjar det hända saker, säger Veronica Koutny Sochman, miljöchef på fastighetskonsultföretaget TP Group, till Miljörapporten.
Hon märker att det finns ett ökande intresse bland kunder för miljöklassning av byggnader. Samtidigt pekar många på problemen med för många miljömärkningar. Det kan bli förvirrande för köparna och kostsamt för fastighetsägarna och byggbolagen.
— Andra länder har varit tidigare ute och satt ned foten och enats om vilka miljöklassningar som ska användas, säger Veronica Koutny Sochman.
I många länder sker utvecklingen av miljöklassade byggnader inom Green Building Council, vilket gjort det lättare att skapa en samsyn kring vilka system som ska användas. Nu kan samma sak komma att ske i Sverige.
— Vi håller på att utreda möjligheten att skapa ett svenskt Green Building Council, säger Bengt Wånggren, utvecklingschef för Fastighetsägarna.
En arbetsgrupp bestående av Fastighetsägarna och ett antal fastighets- och byggbolag håller på att titta på de olika klassningarna som finns på marknaden. Syftet med ett nationellt Green Building Council är dels att profilera svenskt byggande i internationella sammanhang, dels att lyfta fram de miljöklassningar som rådet anser värda att vidareutveckla. Om aktörerna inom samarbetet, däribland Vasakronan, Skanska, NCC och Akademiska Hus, ger grönt ljus under våren kan verksamheten dra i gång efter sommaren.
— En av de saker vi kan komma att göra är att ta fram nordiska versioner av de vanligaste internationella miljöklassningarna, det saknas idag, säger Bengt Wånggren.
Han tror att det kommer att fortsätta finnas flera miljöklassningar parallellt där märkningarna passar olika syften och aktörer beroende på om det handlar om svensk eller internationell fastighetsmarknad.
— Det viktiga är snarare att vi får fler miljöklassade byggnader över huvud taget. Det är färre än hundra byggnader i Sverige som miljöklassats med de nya systemen som börjar komma nu, säger Bengt Wånggren.
Skanska anser att staten skulle kunna göra mera för att driva på utvecklingen av miljöklassat byggande. Johan Gerklev, miljöchef på Skanska Sverige, tycker att det borde vara obligatoriskt för den offentliga sektorn att följa tuffa miljökrav när byggprojekt och hyreskontrakt upphandlas, vilket kunde ske via miljöklassning. Miljöminister Andreas Carlgren är inne på samma linje.
— Den offentliga sektorn ska gå före i att miljöklassa byggnader, säger Andreas Carlgren.
Enligt honom håller miljö- och näringsdepartementen tillsammans på att ge Energimyndigheten i uppdrag att se över hur staten ska kunna ställa krav på miljöklassat byggande.
Läs mer om Miljörapporten – byggvärldens miljötidning
