Nyheter

Fyra kärnkraftverk beräknas kosta 400 miljarder

Utredaren Mats Dillén och finansmarknadsminister Niklas Wykman (M). Foto: Regeringen

Regeringens utredare bedömer att fyra storskaliga kärnkraftverk kostar 400 miljarder att uppföra. 75 procent av den summan ska bekostas med statliga lån.
– Resterande 25 procent ska vara ägarkapital, säger utredare Mats Dillén.

En av alla de kärnkrafts-utredningar som nu pågår handlar om finansiering och riskdelning. På måndagen presenterade utredaren Mats Dillén och finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) den finansierings- och riskdelningsmodell som Sverige föreslås använda.

Efter att ha tittat på andra modeller runt om i Europa har man fastnat för en modell som bygger på tre komponenter där den första är ett statligt lån om 75 procent där staten tar kreditrisken. Det aktuella programmet som man har tittat på omfattar 4 000 till 6 000 megawatt, motsvarande fyra till fem storskaliga reaktorer. Fyra storskaliga reaktorer, som producerar 5 000 megawatt, beräknar kosta 400 miljarder kronor att bygga. Av denna summa skulle då staten stå för 300 miljarder i lån och resterande 100 miljarder är ägarkapital.  

– Vi har tagit i ganska ordentlig här när vi säger att ett nytt storskaligt kärnkraftverk kostar 100 miljarder att bygga. Sen kanske de första som byggs blir lite dyrare och sen att de blir lite billigare när man lär sig och bygger upp logistikkedjor och så vidare, säger Mats Dillén.  

En ny lag föreslås reglera förutsättningarna att ta del av det statliga stödet, stödformerna samt vad en ansökan ska innehålla. Lagen föreslås träda i kraft den 6 maj 2025.

Den andra delen i modellen är ett prissäkringsavtal med en löptid på 40 år. Här ska lösenpriset vara 80 öre per kilowattimme i 2023-års prisnivå. Denna ska finansieras genom en skatt proportionerlig mot elkonsumtionen.

Den tredje delen är en risk- och vinstdelningsmekanism som aktiveras, om det behövs, baserat på utfallet av en marknadsvärdering av projektbolaget två år efter rutinmässig driftstart. Värdet av eget kapital i projektbolaget återställs till ett förutbestämt intervall genom förändrade villkor för de statliga lånen och prissäkringsavtalet.

– Väldigt förenklat handlar det om att få ny kärnkraft på plats som möjliggör jobb och tillväxt, grön tillväxt, men också en expansion av andra icke planerbara energislag i det svenska energisystemet. Det handlar om att göra det på ett sätt som tryggar skattebetalarnas pengar. Som säkrar bra villkor för svenska elkonsumenter, hushåll och svensk industrin. Men som också säkrar att vi har god ordning och reda i de offentliga finanserna och som samtidigt möjliggör att bolag ska kunna delta på affärsmässiga villkor, säger Niklas Wykman.

Förslaget kommer nu att gå ut på remiss.