Joachim Axelsson drev byggföretaget JBF i Tomelilla AB. Bolaget omsatte 11 miljoner kronor och hade 20 anställda. Han säger att företaget gick bra — tills han drabbas av en stor kundförlust.
— Det var en privatperson som inte kunde betala de 1,7 miljoner kronor han var skyldig efter ett jobb. Han överklagade och det blev en lång process men bolaget klarade sig inte utan de pengarna, säger Joachim Axelsson, som också drabbades av fler kundförluster.
Historien upprepade sig med ytterligare ett par uteblivna betalningar. Konkurs var enda utvägen.
— Jag vet många småföretagare som drabbats av samma sak, även om de inte tvingats till konkurs. Det är till exempel hantverkare som lagt in klinkergolv kunderna sedan inte kunnat betala för. Många privatpersoner renoverar för mer än vad de kan betala.
Joachim Axelsson har startat om i ny regi, nu tillsammans med två kolleger — bland dem en advokat som ska klara ut eventuella tvister vid slutfakturan. Men kundkretsen är en annan.
— Jag gör inte längre jobb åt privatpersoner. Nu jobbar jag bara åt företag och kommuner, säger Joachim Axelsson.
Många företagare har redan övergivit privatpersonerna. Dels för att det är få kunder som vill ha jobben utförda vitt, dels för att företagare upplever sig rättslösa vid tvister.
Konsumenttjänstlagen ändrades 1 januari 2005 då särskilda regler infördes för småhusentreprenader. Dessa gäller för ny —och tillbyggnad — men inte för exempelvis en badrumsrenovering.
— Man hör ofta om hur ofördelaktiga reglerna är för entreprenörerna men ofta beror problemen på att företagaren inte varit tillräckligt tydlig. Man har en långtgående skyldighet att förklara reglerna för kunden, säger Joakim Lidgren, entreprenadjurist på Sveriges Byggindustrier.
Vad är ditt råd till företagen?
— Att skriva tydliga avtal och samråda med konsumenter på ett sätt som de förstår. Sen bör man ha en löpande dialog med kunden om kostnader. Då kan risken för missförstånd och tvister minimeras, säger Joakim Lidgren.
