Fotbolls-EM ger byggboom

År 2012 delar Polen och Ukraina på EM i fotboll. Beslutet togs i fjol, men har sedan ifrågasatts eftersom man tvivlat på ländernas förmåga att klara av jätteevenemanget. För en tid sedan gav dock det europeiska fotbollsförbundet Uefa grönt ljus till arrangörsländerna.

Matcherna i Ukraina kommer att spelas i fyra städer — Kiev, Lvov, Dnepropetrovsk och Donetsk med Kharkov och Odessa som reservplatser.

I Lvov i västra Ukraina satsas drygt 18 miljarder kronor på en ny fotbollsstadion, byggt av ett turkiskt företag, en renovering av flygplatsen och en del av en ny motorväg mellan Berlin, Kiev och Moskva. Ett holländskt företag har fått uppdraget att bygga infrastruktur för IT på järnvägen till Polen.

Nio miljarder kronor i Dnepropetrovsk ska användas till flygplatsen, vägar och hotell. Det tyska företaget German Hochtief ska bygga stadens nya stadion.

I Donetsk går staten in och betalar för en startbana på flygplatsen. För att få igång bygget av en ny fotbollsstadion för 50 000 åskådare har man vänt sig den lokale affärsmannen Rinat Akhmetov. Han är god för över 200 miljarder kronor och anses var Europas rikaste man. 42-årige Akhmetov äger också storklubben Sjachtar Donetsk.

EM-finalen ska spelas på ombyggda Olympiastadion i Kiev. Ett företag från Taiwan är engagerat i bygget. Flygplatsen Borispol ska också moderniseras.

— I dag har Ukraina bara sju femstjärniga hotell, berättar Markus Johannesson. Fram till avspark planerar man att bygga ytterligare 32 och dessutom 80 fyrstjärniga. Det är internationella kedjor som Ibis, Holiday Inn, Hilton, Novotel och Intercontinental som satsar.

Exportrådet har försökt, och försöker fortfarande, intressera svenska företag för att engagera sig.
— Det finns en lång rad områden där svenska företag skulle kunna vara med, fortsätter han. Det gäller byggföretag, men också ingenjörer och arkitekter. Det kommer att behövs utrustning till flygplatser, IT-system och övervakning, polisbilar, hotell- och restaurangkedjor. Listan är lång.

Exakt vad den svenska tveksamhet beror på vet Markus Johannesson inte.
— Man vet kanske för lite om den ukrainska marknaden och investeringsviljan mattas nog av den politiska turbulensen, säger han. Affärsklimatet och affärerna berörs dock inte direkt av det politiska spelet, utan det är ”business as usual”. Detta budskap försöker vi nå fram med till svenska företag som ser de stora möjligheterna men som känner sig osäkra.

Exportrådet har dock inte gett slaget förlorat.
— Jag ser att det börjar vända nu, säger Helen Gustafsson som är chef på Exportrådet i Ukraina. Kanske inte när gäller de riktigt stora projekten, men väl i underleverantörsledet. Vi kommer att arrangera en delegationsresa till Ukraina och Polen 9-11 december. Dit kommer vi att bjuda företag som sysslar med specifika produkter vi tror kommer att efterfrågas – till exempel utrustning för handikappade som ramper och hissar, säkerhetsutrustning på byggen, stål till byggen, parkeringsautomater, personlig skyddsutrustning för byggarbetsplatser samt system kopplade till kollektivtrafik i form av biljettköp, elektroniska tidtabeller och trafikledning.