690 barn på åtta orter kommer att gå NCC:s byggskola under sommaren. Dessutom hålls byggskolor även av NCC i Norge, Tyskland och Finland. Och trycket på att få delta är hårt.
— Barnen står i kö för att få vara med, vi har tvingats lotta ut platserna bland våra anställda, säger Lovisa Lagerström Lantz, vikarierande presschef på NCC.
Förhoppningen är att veckorna med praktiskt byggande, studiebesök och lek om vartannat ska väcka barnens intresse för att jobba inom byggbranschen när de blir stora.
— Det är naturligtvis en väldigt långsiktig målsättning, men för oss handlar det om att så ett frö av intresse hos barnen.
NCC försöker även satsa lite extra på att locka framtida medarbetare i grupper som saknas i dag, kvinnor och anställda med annan kulturell bakgrund än den typiskt svenska. Av den anledningen består alla byggskoleklasser av lika många killar som tjejer, och samarbetet med förskolor sker främst i bostadsområden där många barn med invandrarbakgrund bor.
Barnen som under måndagen sparkade boll och göt i betong bakom NCC:s huvudkontor i Solna bestod både av barn till NCC-anställda och av barn från Hjulstaskolan i Stockholm. Barn med mycket sommarspring i benen, stod det klart när NCC-traineen och scoutledaren Andrea Malmsten försökte samla det busiga gänget.
— Hallå där, nu får ni sätta er en stund, hojtade Andrea ut över gräsmattan.
Men när mätteknikern Markus Toolanen från NCC så småningom började blanda betongen rådde en stund av koncentrerad tystnad.
— Men sådär ska inte betong vara, hojtar Alexandra Vilén från Tensta, 10 år, med kritisk blick ner i betonghinken.
Mer vatten, konstaterade de och fyllde på en aning.
— Men det får inte regna på betongen för då regnar den bort, inflikar Alexandra bestämt.
— Nej, många hus är byggda av betong och de regnar ju inte bort, säger Andrea Malmsten och förklarar vad betongen består av och hur hård den blir när den torkat.
Många nyfikna barnafingrar passade på att peta i den grå blandningen, men roligast var ändå att hitta ett fint löv och gjuta in det i betongen.
Och spring i benen till trots — intresset för att bygga verkade finnas i barnaskaran.
— Jag ska bli veterinär. Och byggare, säger åttaåriga Shirin Merwali från Vällingby bestämt.
Kanske ska hon bygga hus för djur? Drömhuset skulle i alla fall kompletteras med ett särskilt hus för Shirins katt.
— Först skulle jag bygga ett litet hus till min katt. Sen skulle jag bygga ett stort hus, en villa. Mitt rum ska ha väggar som är målade lila och med katter som kramas på. Så skulle jag bygga ett kök där mamma gillar att laga mat. Och en bastu.
Hennes storebror är byggnadsarbetare, så Shirin har koll på det här med att bygga.
— Det är lite svårt, men inte för mig. Jag skulle vara jättebra på att måla huset som jag byggt. Men att såga och borra känns lite läskigt.
Vill du bli byggare när du blir stor?
Shirin Merwali, 8 år, Vällingby
— Jag vet inte. Egentligen vill jag bli veterinär, men det vore roligt att bygga saker.
.
.
.
Alexandra Vilén, 10 år, Tensta
— Ja, jag vill bygga saker i trä! Bokhyllor och stolar och bord och sånt.
.
.
.
Seifeddin Benhotma, 9 år, Tensta
— Nej, jag ska bli doktor. Det är roligare, jag tycker inte om att bygga hus och grejer.
.
.
.
Sabrin Nuraden, 8 år, Hjulsta
— Ja, jag skulle vilja bygga ett stort shoppingcentrum! Men det roligaste vore att köra de stora maskinerna som man bygger med.
.
.
.
Jakob Nordqvist, 9 år, Solna
— Jag vet inte, men om jag blev det skulle jag vara murare och bygga hus. Mura är roligast.
.
.
.
.
Pontus Löfgren, 7 år, Åkersberga
— Nej, jag ska bli astronaut. Och fotbollsspelare!
.
.
.
