När en fastighetsägare beslutat att bygga bostäder kan det ta 10 år innan alla tillstånd är klara och spaden sätts i marken.
Det tycker bostadsminister Stefan Attefall (KD) är för lång tid.
– De senaste 20 åren har vi byggt hälften så mycket bostäder per capita som alla länder runt omkring oss. Jag är övertygad om att planprocessen är avgörande i det. Men dess inverkan har varit en underskattad faktor i debatten, vi har fokuserat för mycket på hur snabbt svenska snickare slår ner en spik, säger han.
I november förra året gav han därför i uppdrag åt utredaren Lars Magnusson att undersöka hur starsträckan för bostadsbyggande kan kortas genom förändringar i Plan- och bygglagen.
Och det är inga små justeringar som utredaren föreslår i sitt betänkande som lämnades till bostadsministern i dag.
– För att öka bostadsbyggandet krävs stora förändringar i både arbetssätt och kultur. Det kommer inte att fungera med osthyveln, man måste ta bort hela delar, säger Lars Magnusson.
I utredningen föreslås bland annat att större tyngd ska läggas vid kommuners översiktplanering genom införandet av ett nytt planinstrument – områdesplanen. Där ska kommunen kunna planera ner på stadsdels- och tätortsnivå. Bygglov ska sedan kunna prövas direkt utifrån områdesplanen.
Varken bygglov eller detaljplan ska vara ett krav – det ska räcka att välja ett av alternativen. Vid enklare ärenden räcker det med bygglov och vid mer komplicerade projekt, där exempelvis fastighetsrättsliga frågor behöver lösas, kan detaljplanen vara ett bättre alternativ.
Ledprocessen ska också snabbas upp genom att detaljplanerna blir mindre detaljstyrda. Efter en genomförandetid på 5-15 år ska alla detaljer i planerna sluta gälla och endast obligatoriska bestämmelser finnas kvar.
– Det finns runt 100 000 detaljplaner i Sverige och det här skulle omfatta 95 procent av dem, säger Lars Magnusson.
På så sätt skulle problemet med föråldrade planregler försvinna, menar han. I stället skulle en bestämmelse införas om att man måste bygga på ett sätt som harmoniserar med den omkringliggande bebyggelsen.
Om det trots dessa förändringar inte skulle byggas tillräckligt många bostäder ska staten ha möjlighet att sätta blåslampa på de kommuner som inte tar sitt ansvar. Genom planföreläggande kan de tvinga kommuner att planera för bostäder.
Lars Magnusson beräknar att hans förslag skulle halvera tiden från idé till byggstart, som i dag ligger på 8-10 år.
Han är medveten om att förslagen skulle innebära en stor omställning för aktörerna i branschen.
– Det krävs att hela branschen, från kommuner till byggföretag, förändrar sitt arbetssätt. Där är det viktigt att departementet tar ansvar för utvecklingsarbetet.
Betänkandet ska nu ut på remiss.
Marie Bergström
[email protected]
Betänkandet innehåller 25 förslag, bland annat i följande frågor:
Större tyngd i kommunernas översiktsplanering med ett nytt planinstrument, områdesplanen
Färre steg i plan- och bygglovsprocessen från idé till byggstart
Begränsande bestämmelser i gamla detaljplaner som hindrar förtätning och bebyggelseutveckling upphävs
Listan över bygglovsbefriade åtgärder för en- och tvåbostadshus utökas och kommunens hantering av detaljplaner och bygglov förenklas
Bostadsförsörjningen förtydligas i lagstiftningen som ett allmänt intresse och regeringen föreslås kunna utfärda planföreläggande