Höghastighetsbanor är olönsamma, både miljömässigt och samhällekonomiskt, anser forskare vid Statens väg och transportforskningsinstitut, VTI, som i dag skriver på DN Debatt.
Enligt två forskare vid VTI skulle det bli olönsamt att bygga Götalandsbanan för höghastighetståg i Sverige. Det skulle också vara bättre att minska koldioxidutsläppen via den internationella utsläppshandeln, hävdar de.
”Om Götalandsbanan skulle byggas drar vi på oss ett samhällsekonomiskt underskott på 16 miljarder kronor. Samtidigt minskar vi transporternas årliga utsläpp med cirka 150 000 ton, det vill säga mindre än en procent av sektorns utsläpp”, skriver Jan-Eric Nilsson, professor, och Roger Pyddoke, filosofie licentiat.
Deras artikel bygger på en rapport om den planerade Götalandsbanan mellan Stockholm och Göteborg, som Expertgruppen för miljöstudier i dag lämnar till finansdepartementet.
Forskaren Oskar Fröidh, vid KTH Järnvägsgruppen i Stockholm, är dock kritisk till de beräkningar som VTI-forskarna i dag redovisar.
Resultaten och slutsatserna utgår från beräkningar av samhällsnyttan som konsultbolaget WSP gjort åt Banverket.
— Vi vet sedan länge att den prognosmodell, SAMPERS, som analysen bygger på, underskattar den andel flyg- och bilresenärer som skulle välja att resa med höghastighetståg.
— Internationella erfarenheter, bland annat från Frankrike, visar att överflyttningarna är mycket stora och att höghastighetståg dessutom ger en skjuts åt näringslivet och därigenom skapar fler tjänsteresor och andra resor, konstaterar Oskar Fröidh.
Det är i dagsläget oklart om Götalandsbanan skulle bli lönsam med andra beräkningsmodeller, men Oskar Fröidh menar att den modell VTI-forskarna använt, SAMKALK, underskattar dels den samhällsekonomiska nyttan, dels den klimatmässiga.
— Mängden koldioxidutsläpp skulle minska mer än beräknat. Det är dock fel som Nilsson och Pyddoke gör att jämföra hela kostnaden med bara minskning av flygets klimatgaser — höghastighetsbanorna har också stora nyttor för tillgänglighet, och utveckling av gods- och regionaltrafiken på de gamla banorna.
Debattartikeln presenteras bara veckorna innan regeringens utredare, Arlandabanans VD Gunnar Malm, presenterar sin utredning om huruvida staten bör satsa över 100 miljarder kronor på höghastighetsbanor.
Höghastighetståg saknar så kallad korglutning och har en topphastighet på över 300 km i timmen (medelhastighet 200-250 km/h) och går på banor som kan liknas vid järnvägens motorvägar.
Monica Kleja / Ny Teknik
