Konkurrensverket vill tidsbegränsa byggklar mark för att förhindra ”hamstring”.
Det är en av åtgärderna för att få fart på byggandet som föreslås i en ny rapport som presenterades under Almedalsveckan.
Rapporten ”Byggbar mark? En nyckelresurs vid byggande” har som syfte att peka på åtgärder som kan öka konkurrensen på byggmarknaden för att få fler att bygga mer bostäder.
I reporten har konkurrensverket har kartlagt varför det är brist på byggbar mark och hur planprocessen påverkar byggnadstakten.
När Konkurrensverket frågade de kommunala allmännyttiga bostadsbolagen varför de inte bygger mer än de gör var det vanligaste svaret brist på byggbar mark och komplicerad planprocess. Även kommunernas egna bolag lägger alltså huvudansvaret på den kommunala planhalvan.
Konkurrensverket menar att kommunerna bör använda möjligheten att upphäva en byggplan som inte använts inom en fastställd genomförandetid. Om en kommun sålt mark som sedan inte bebyggs inom den utsatta tiden bör affären kunna gå tillbaka. Kommuner med bostadsbrist bör sälja mer mark för att få fart på byggandet.
– Samtidigt som det byggs för få bostäder kan de som förfogar över byggbar mark som är planlagd hålla på den och avstå från att bygga. Sådan ”hamstring” av mark bidrar till att efterfrågade bostäder inte byggs, säger Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom.
Konkurrensverket lägger stort ansvar på kommunerna och menar att de bör se till att planerad mark också bebyggs.
I rapporten konstateras att situationen varierar mellan kommunerna, men att kommunerna kan öka utbudet av byggbar markgenom en snabbare planprocess och genom att öka försäljningen av mark.
Under seminariet Så får vi fler att bygga mer diskuterade Dan Sjöblom, generaldirektör Konkurrensverket, Jonas Högset, fastighetsutveckling, SABO, Peter Wågström, vd och koncernchef, NCC och Claes Thunblad, kommunstyrelsens ordförande, Järfälla, rapportens slutsatser.
– Det finns utrymme för kommunerna att vara mera proaktiva och om de vill få till ett ökat byggandet måste de också lägga mer resurser på det, säger Dan Sjöblom.
Maxtider i kontraktet, viten och arrande av marken tills byggandet startar är andra tänkbara åtgärder, menar han och kallade arrende för en ”klok modell.”
– Vi vill gärna se att det finns ett lager av detaljplaner, så att det finns klart direkt när konjunkturen är gynnsam och vi vill fler skelettplaner, det vill säga detaljplaner som inte är så låsta, säger Jonas Högset.
Moderator Ola Billger, Konkurrensverket, ställde frågan vem som har ansvar för att det byggs mera.
– Vi alla gemensamt. Det är en komplex fråga och vi måste gå på djupet med den, säger Peter Wågström.
På statlig nivå föreslår Konkurrensverket att utbyggnad av infrastruktur bör prioriteras för att underlätta bostadsbyggande på mark där det i dag saknas till exempel vägar och spårbunden trafik. En översyn av det kommunala utjämningssystemet skulle kunna bidra till att utjämna vissa kostnader för gemensamma nyttigheter vid byggnation.
I Järfälla byggs det många bostäder just nu och det är en av Sveriges snabbast växande kommuner. Claes Thunblad lyfte fram infrastruktursatsningar och en tydlig politisk vilja med tydliga mål som viktiga faktorer som bidrar.
– Infrastrukturen är oerhört viktig. I Sverige är vi väldigt dåliga på att ha infrastrukturen klar innan husen är klara. Om det såg ut så, då skulle vi ha en fungerande stad eller stadsdel direkt, säger Peter Wågström.
På frågan om NCC ”hamstrar” byggklar mark, svarade han:
– Just nu har vi 640 klara byggrätter i Stockholmsområdet. Vi skulle vilja bygga nu direkt, men först måste exempelvis vägar byggas och vatten och avlopp dras fram. Det tar tid. Vi har upp emot 10 00 kommande byggrätter, men i flera fall handlar det om råmark. Den längsta tid vid jobbat med en detaljplan är 12 år. Vi trodde att det skulle vara klart, men den revs precis upp.
SABO: s Kombohus lyfter fram av Konkurrensverket som ett bra exempel.
– Där har vi fördefinierat vad husen får kosta och vilken kvalitet vi vill se. Sedan får entreprenörerna tävla med sina egna system och de som vinner får stora serier och långa avtal, säger Jonas Högset.
Rapporten påpekar också att kommunernas plan- och markhantering är svårhanterlig för mindre företag. Förutsebarheten är låg, riskerna stora och tidsåtgången för varje projekt är lång. För att klara sig över tid krävs att ett företag har flera projekt igång samtidigt. De mindre byggbolagen har svårare att hantera riskerna över tid i den omfattning som behövs för att klara den kommunala mark- och planpolitiken.
Och att det är positivt att kommunerna oftare prioriterar ökad mångfald bland byggherrar, vilket visar sig i att fler företag bygger. Fortfarande har dock de fyra största byggbolagen en stark ställning såväl på den privata som på den offentliga marknaden för bostadsbyggande.
Bilden:
Dan Sjöblom, generaldirektör Konkurrensverket, Jonas Högset, fastighetsutveckling, SABO, Peter Wågström, vd och koncernchef, NCC och Claes Thunblad, kommunstyrelsens ordförande, Järfälla rapportens slutsatser.
