Byggmarknadskommissionen summerar sitt två-åriga arbete med att lägga fram 22 åtgärder för att minska kriminaliteten inom byggsektorn. Bland annat vill man förändra sekretessreglerna för att enklare komma åt fuskarna.
Stefan Attefall, kommissionens ordförande, inledde tisdagens konferens med att konstatera att kriminaliteten är omfattande och växande.
– Hederliga företag slås ut och vissa arbetare behandlas som slavar. Alla har ett ansvar att bryta den här utvecklingen.
Med alla menar han både riksdag, regering, myndigheter, branschaktörer och privatpersoner. De 22 åtgärderna som presenteras i slutrapporten Från svart till vitt – Vänd den osunda utvecklingen i byggbranschen omfattar samtliga nämnda.
– Det här en bred ansats som är unik. Med våra förslag kan kriminaliteten och ohederligheten i byggbranschen kraftigt minskas.
Ändrad sekretesslagstiftning
Bland annat föreslår kommissionen att det införs en särskild lag om uppgiftsskyldighet mellan myndigheter när de samverkar mot arbetslivskriminalitet samt att sekretesslagstiftningen ändras så att det blir möjligt för företag, fackliga organisationer och granskande media att kontrollera om ett företag betalar skatt, enligt gällande regler. Man vill även att konkurrenslagstiftningen ses över så att företag kan informera varandra i syfte att motverka osund konkurrens.
Ann-Marie Begler, ledamot i Byggmarknadskommissionen.
– Det är ett problem att inte myndigheter får utbyta information mellan varandra. Detta har utretts många gånger, men nu är trycket stort på den här frågan så jag är positiv till att något händer. Detta är inte minst viktigt förebyggande, så att kriminella företag inte vågar sig in på marknaden.
Hårdare skadeståndskrav
Vad gäller utländsk arbetskraft vill kommissionen se att arbetsgivare som inte tillämpar gällande arbets- och anställningsvillkor ska kunna drabbas av en sanktionsavgift av Migrationsverket. Det straffrättsliga skyddet mot människor ska stärkas genom att införa nya bestämmelser mot arbetskraftsexploatering i brottsbalken. Man vill också att det ska bli straffbart att träffa avtal med arbetstagare om återbetalning av lön.
Kommissionen vill se ett intensifierat arbete bland arbetsmarknadens partner med att se till att kollektivavtal finns och följs för utstationerade företag. Man vill också se att hårdare skadeståndskrav införs i utstationeringslagen för företag som inte följer kollektivavtalet. Detta till en ”nivå att det inte blir lönsamt att bryta mot avtalet”. Arbetsmiljöverkets tillsyn av anmälningar till utstationeringsregistret ska skärpas och man vill även se en hårdare granskning av utländska arbetares A1-intyg för att försäkra att de inte är falska. Kommissionens önskan är att detta tas upp på EU-nivå.
”Kan ta lite tid”
Vid rotavdrags-arbete ska det bli krav på elektroniska personalliggare på byggarbetsplatsen och att företag som begär en utbetalning från Skatteverket för rotavdrag även ska lämna in uppgifter om vilka arbetstagare som har utfört arbetet, vilket inte är något krav i dag. Man föreslår också att tak och subventionsgrad blir lika höga för både rot- och rut-avdrag för ett enklare och mer transparant system.
– Med elektronisk personalliggare går det att enklare se vem som utför jobbet. Som privatpersoner kan man också fråga om de har personalliggare och även kollektivavtal. För att få göra dessa avdrag krävs också en liten insats som privatperson. Jag tror att kravet på personalliggare kan ta lite tid att få igenom, men de andra båda förslagen ska nog gå att få igenom ganska snabbt, enligt Stefan Attefall.
För att hålla borta oseriösa anbudsgivare vid upphandlingar föreslår kommissionen att en statlig myndighet ges uppdraget att utfärda intyg om att företrädare för anbudsgivare inte har någon kriminell historia.
”Vi måste göra nätet mer finmaskigt”
Kommissionen vill se en utvidgning av Fair Play Bygg till att även gälla utanför Stockholmsområdet och att erfarenheterna kring initiativet Rättvist byggande också sprids i landet. ID06-korten ska utvecklas för att minska risken för missbruk av korten. Även kollektivavtalet, som i dag enligt kommissionen en del tycker är svårtillgängligt och omfattande, ska ses över av parterna i syfte att göra villkoren mer transparenta och enklare att tillämpa. Man uppmanar också regering och riksdag att ge parterna ekonomiska förutsättningar för säkerställer den svenska modellen.
Kommissionsledamot och arbetsrättsjuristen Susanna Ribrant:
– Vi måste göra nätet mer finmaskigt så att de fula fiskarna inte kommer undan. Det är ett stort problem att inte kollektivavtalet följs, både individuellt och för samhället. Det visar vi på flera sätt i rapporten. Men jag tror att pråmen kan vändas. Det behövs till exempel fler inspektioner. Att myndigheter kan dela informationen mellan varandra är också en viktig pusselbit.
Därför har kriminaliteten ökat
Totalt sett har svartarbetet inom byggsektorn, enligt rapporten, mer än fördubblats under det senaste decenniet. En undersökning som kommissionen gjort visar att omkring 80 procent av alla företag från fem länder i östra Europa har en problematisk lönesättning, undandragande av skatt eller utebliven registrering i utstationeringsregistret.
I kommissionens slutrapport har tre företeelser som bidragit till den ökade kriminaliteten identifierats:
- EU-inträdet 1995 som underlättade den fria rörligheten och den fick också en ny innebörd 2004 när tio nya länder, främst från Östeuropa, blev medlemmar.
- Den ihållande högkonjunkturen med stor efterfrågan på arbetskraft som följd.
- De stora svenska byggföretagen har minskat antalet egna arbetare och förlitar sig i högre grad på att använda underentreprenörer.
