Söderledstunneln invigdes 1984. Men egentligen byggdes den bit för bit från 1930-talet och framåt. De allra nyaste bitarna kom till på 2000-talet.
Och det är flera av de yngre delarna som har drabbats av skador. I den norra mynningen, som byggdes i slutet av 80-talet, är tunneln hårt åtgången.
— Där är utförandet ganska dåligt. Betongskiktet över armeringen var mellan 10 och 15 millimeter på de sämsta områdena, säger Anders Matson på WSP, som har gjort en skadeinventering av tunneln.
Betongskiktet var där alldeles för tunt i förhållande till dåtidens krav, som stipulerade mellan 30 och 35 millimeter.
Vägsalt som har stänkt upp på väggarna har trängt in till armeringen, som har börjat rosta.
— Förmodligen hade man inte kunskap om att saltet var så förödande för 25-30 år sen, säger Anders Matson.
Under renoveringen sätter man därför upp betongelement vid väggarnas nedre delar för att skydda de bärande konstruktionerna bakom.
En tunnel som bara har 20 år på nacken borde inte drabbas av skador, menar Anders Matson.
— Konstruktioner som man bygger nu räknar man med ska hålla i 120 år teoretiskt sett, säger han.
Och med de renoveringar som görs nu på Söderledstunneln räknar man med att den ska hålla i 80 år till — med mindre underhåll.
— I dag har man större krav på det täckande betonglagret över armering än vad man hade för 20 år sen. I dag krävs 45 millimeter. Dessutom är beständighetskraven högre, säger Anders Matson.
Renoveringen av Söderledstunneln
Söderledstunneln och Centralbronrenoveras under somrarna från 2007 till 2010. Årets arbeten avslutades den 15 september.
Tanken är att utföra reparationerna under sommaren, när trafiken är som minst. Men arbetena har ändå orsakat långa bilköer. Vid högtrafik passerar varje dygn cirka 128 000 bilar Centralbron och 85 000 bilar åker genom Söderledstunneln.
Reparationernaär beräknade att kosta totalt 1,2 miljarder kronor.
Källa: Stockholms stad
