Finansinspektionen skärper nu tillsynen över bankerna och hur de sköter sin kreditgivning. Det skriver Finansinspektionens generaldirektör Martin Andersson och chefsekonom Lars Frisell på DN Debatt.
”Nya låntagare som nu ger sig in på bostadsmarknaden och har litet eller inget kapital att skjuta till tar en betydande risk. Eftersom räntorna förväntas stiga brant framöver kan ett antal hushåll få det tuffare ekonomiskt”, skriver de och tillägger att det dock för det stora flertalet av hushållen inte kommer att bli några oöverstigliga problem med bolånen.
Kan få stora effekter
Kraftigt ökade räntekostnader och eventuellt också sjunkande fastighetsvärden kan dock få stora effekter på hushållens konsumtion och realekonomin i stort och därför ska Finansinspektionen nu kontrollera att bankerna tar hänsyn till både framtida ränteläge och risken för arbetslöshet i sin kreditgivning.
På längre sikt efterlyser Martin Andersson och Lars Frisell ett ”nytt samhällskontrakt mellan staten och den finansiella sektorn”, som innebär att bankerna ”ska ta större ansvar för de risker de tar, att de ska ha större kapitalbuffertar för oväntade risker och att staten ska ha en bättre förhandlingssituation när ett finansiellt företag är på väg att haverera”.
Analyserar kassaflöden
En likviditetsrisk för svenska banker är att de svenska bolånen, som knappt amorteras alls och därmed sträcker sig över många decennier, till stor del finansieras med obligationer med löptider på två till fem år.
Finansinspektionen har därför påbörjat ett arbete med att definiera hur riskabla olika kassaflöden är, och vilka tillgångar som får ingå i bankens likviditetsreserv.
”Enkelt beskrivet kommer vi att sätta en gräns för hur kortsiktig bankens upplåning får vara i förhållande till dess utlåning”, skriver generaldirektör Martin Andersson och chefsekonom Lars Frisell.
Direkt/Affärsvärlden
