Återvinningsföretagen vill bidra till en mer resurseffektiv och cirkulär ekonomi, men de politiska förutsättningarna saknas fortfarande. Vi presenterar fem åtgärder som den nya regeringen behöver ta tag i, skriver Ellen Einebrant, vd på Återvinningsindustrierna.
Bygg- och anläggningssektorn står för nästan lika stora utsläpp som Sveriges inrikestransporter. År 2020 genererade sektorn de största mängderna avfall i Sverige, 14,2 miljoner ton, gruvindustrin borträknad. Få branscher har lika stor potential att minska utsläppen av koldioxid och effektivisera resursanvändningen som byggbranschen.
Byggmaterial är energikrävande att framställa och importeras ofta långväga ifrån. Utsläppen från bygg- och anläggningssektorn når nya rekord i en ny rapport från FN och användandet av råmaterial förväntas dubbleras till 2060. Det här är en trend som måste brytas om vi ska klara klimatmålen.
En rapport som IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram på uppdrag av Återvinningsindustrierna visar att användandet av återvunnet material vid byggande alltid innebär minskade koldioxidutsläpp, jämfört med användning av nytt material. Detta gäller oavsett om det handlar om metaller, träprodukter, glas, gips eller plast.
Trots att det finns flera goda argument för ökad återvinning finns ett flertal hinder som bromsar utvecklingen. Det saknas regelverk som styr utvecklingen mot användning av mer återvunnet material. Kvotplikt, det vill säga krav på andel återvunnet material i nya byggmaterial, skulle exempelvis driva på utvecklingen och öka resurseffektiviteten i hela byggsektorn.
Förslag för att öka återvinningen
Vi på Återvinningsindustrierna har tagit fram fem punkter för att öka återvinningen i byggbranschen och därmed minska sektorns klimatpåverkan och energianvändning.
1. Inför kvotplikt för vissa byggmaterial på EU-nivå, såsom exempelvis plast, gips och mineralull. Krav på andel återvunnet material i nya byggprodukter kan driva på insamlingen och öka efterfrågan.
2. Säkerställ att verksamhetsutövare uppfyller kraven på utsortering av byggavfall för att möjliggöra ökad återvinning av materialet. Detta krav måste lyftas tidigt byggprocesserna och tillsynen av gällande regler behöver stärkas.
3. Säkerställ att den nyligen lanserade utredningen ”Ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till cirkularitet” inkluderar konkreta förslag för att driva på omställningen till en cirkulär byggsektor.
4. Definiera kriterier för när schaktmassor upphör att vara avfall. Att tydliggöra när massorna upphört att vara avfall och blivit en ny produkt kan driva på användningen av återvunna massor som till exempel ballast. Ökat nyttiggörande av massor kan kraftigt minska transporterna och därmed klimatpåverkan.
5. Kommuner, fastighetsägare och byggföretag måste börja ställa ambitiösa upphandlingskrav på sortering, högkvalitativ återvinning och användning av återvunnet material.
Det finns ingen anledning att vänta. Vi har höga förväntningar på att den nytillträdda regeringen ser potentialen och säkerställer att förutsättningarna finns för bygg- och återvinningssektorn att bidra till övergången till cirkulär ekonomi.
/Ellen Einebrant,
vd på Återvinningsindustrierna
