För en tid sedan dömde domstolen i ett mål där en mekaniker tänt till ordentligt och fysiskt gett sig på sin arbetsledare. Chefen var irriterad på att mekanikern inte satte i gång en flishanteringsmaskin det första han gjorde på måndag morgon. Mekanikern var förbaskad på chefen för att det saknades delar till maskinen, så han valde att pyssla med annat.
I den överhettade diskussionen började någon att knuffas. Oklart vem, ord stod mot ord som det brukar heta i juridiska sammanhang. Men mekanikern knuffades i alla fall och avskedades. Han åkte ut ögonaböj.
Då valde den avskedade mannen att driva sin sak i tingsrätten. Han kände sig orättvist behandlad och ville verkligen ha en chans att åtminstone få förklara sig.
Tingsrätten tyckte att arbetsgivaren överdrivit åtgärden och underkände avskedandet. Då överklagade företaget till sista instans, Arbetsdomstolen. Arbetsdomstolen ser väldigt allvarligt på hot och våld i arbetslivet. Men i det här fallet vägde domstolen in att mekanikern varit anställd länge utan anmärkningar och att det fanns ett vittne på att det faktiskt var arbetsledaren som börjat bråket. Situationen var överhettad, konstaterar domstolen och kritiserar mekanikern för att han inte drog sig ur bråket. Men hans beteende var inte allvarligt nog för avskedande.
Det här ska inte ses som att du genast kan börja buffa och knuffa på dumma chefer – eller försöka provocera chefen att ge sig på dig. Men det går heller inte an för arbetsgivare att vara alltför frivol när det gäller uppsägningar och avskedanden. Det krävs bevis för att avbryta ett anställningskontrakt.
Till exempel var det fel att avskeda en synpedagog som skulle ha kränkt en så kallad brukare med sexuella inviter – ord stod mot ord. Inte heller fick arbetsgivaren säga upp en målare som varit på kurs och sen var för glad i hatten för att släppas på planet hem. Engångsföreteelse, tyckte Arbetsdomstolen.
Hur det gick för den avskedade mekanikern? Han fick ett mindre skadestånd från arbetsgivaren och nytt jobb på ett annat företag.
