För tre år sedan sålde Stockholms stad bolaget Centrumkompaniet till Boultbee, ett brittiskt, privatägt fastighetsföretag. ’
Totalt ingick tio köpcentrum i affären som innebar att staden fick ungefär 10,4 miljarder kronor. Staden själv värderade Centrumkompaniet till cirka sju miljarder kronor.
Trots vinsten har affären har fått hård kritik. I media har det skrivits om chockhöjda hyror. I september i år demonstrerade ett 50-tal handlare i Skärholmens centrum mot hyreshöjningarna och ospecificerade fakturor från hyresvärden.
Granskningar som Svenska Dagbladet gjort har visat att Boultbee är inblandat i många tvister i hyresnämnden och mål i tingsrätten, samt att bolaget fått hård kritik av handlare i andra svenska städer där de etablerat sig. Tidningens granskningar visar också att Stockholms stad inte kollat upp de referenser som Boultbee angav inför affären.
Nu får affären kritik i en färsk granskning, gjord av revisionsbyrån Ernst & Young, på uppdrag av staden. Flera brister redovisas:
· Stockholms stad saknade krav, riktlinjer och kriterier kring försäljningen.
· Den finansiella styrkan hos alla budgivare i affären har inte dokumenterats tydligt.
· Bristfällig dokumentation i affären som helhet. Till stora delar har ledande politiker informerats om affären muntligt och minnesanteckningar saknas.
— När det gäller den sista punkten så ska politikerna ha informerats om att mer fakta om affären fanns att hämta hos Stockholms Stadshus AB, men få hämtade den informationen. Det är ett problem. Jag tycker att det ofta är så att politiker inte sätter sig in i aktuell ämnen tillräckligt, säger Bengt Akalla, förtroendevald lekmannarevisor på Stockholms stad.
Bengt Akalla anser att avsaknaden av krav och riktlinjer är problematiska.
— Sådana behövs för att politiker fullt ut ska kunna veta vad som gjorts och vad en affär som denna leder till. Har man tydliga krav och riktlinjer kan man också ställa ett juridiskt ansvar på köparen. Ett sådant ansvar saknas idag, säger han.
Bengt Akalla tillägger att Boultbee själva skrivit om hur verksamheten framöver ska drivas.
— Men det är inte juridiskt bindande avtal, säger han.
I början av nästa år ska lekmannarevisorerna göra en slutgiltig bedömning av hur affären har skötts. Utifrån Ernst & Youngs undersökning har de nu också krävt svar av politikerna i Stockholms Stadshus styrelse om de påtalade bristerna.
— Det handlar om att lära sig hur en liknande affär ska skötas bättre nästa gång, säger Bengt Akalla.