Fasaden för snygg <br></br> för att renoveras

På bilden intill ser ni Stora Sällskapets väg 28—34 i förorten Bredäng i södra Stockholm. Här finns ett helt gäng med hyreshus som trängs på en liten yta. 26 hus och 2 000 lägenheter skulle lyftas till nya höjder.
Samtidigt ville ägaren Svenska Bostäder tilläggsisolera husen för att minska energiåtgången. Liksom andra fastighetsägare brottas de med problemet att gamla hus drar för mycket energi.

Men husen fick inte tilläggsisoleras. Fasaderna ansågs för snygga och för värdefulla för att göras om.
— Vi förde en bra dialog med stadsmuseet. De förstod oss och vi förstod dem, säger Roland Svensson, projektledare på Svenska Bostäder.
Han är projektledare på Svenska Bostäder och ansvarig för renoveringen i Bredäng.

Hur vanligt är det att stadsmuseet går in och stoppar planerade ombyggnader?
— Det händer inte så ofta. I detta fall skulle isoleringen ändra husens utseende och putsstruktur och det gick helt enkelt inte Stadsmuseet med på, säger Roland Svensson.
Besviken?
— Nej, det kan jag inte vara. Vi kunde ju i alla fall isolera gavlarna på husen.

Vad innebär detta för hyresgästerna?
— Det är svårt att säga, husen hade fått lite bättre värmevärde, men nu fick vi göra om gavlarna och de var värst utsatta. Roland Svensson hoppas att renoveringen av Stora Sällskapets väg 28—34 ska vara klart under december.
— Varje hus tar fyra månader. Gör vi två hus om året kommer det att ta 13 år att renovera alla våra 26 hus, säger Roland Svensson.

Det handlar om både invändig och utvändig renovering. Notan för varje huskropp landar på drygt 25 miljoner kronor. Per Olgarsson på Stadsmuseet var med och tog beslutet att stoppa isoleringen i Bredäng.

Hur resonerade ni?
— Det finns enskilda hus och områden som har stora kulturhistoriska byggnader. Dit hör Bredäng, säger Per Olgarsson.

Vad gör Bredäng så speciellt?
— Bredäng är unikt. Det finns ingen annan stadsdel som är uppbyggd i en park. Hade man isolerat husen så skulle ädelputsen med gnistrande sten ha försvunnit. Husen skulle ha fått en helt annan karaktär. Vi ansåg att det kulturhistoriska värdet i detta fall var för stort, säger Per Olgarsson.

Foto: Cecilia Larsson