Magnus Svartengren, professor i yrkes- och miljömedicin vid Karolinska institutet, forskar på luftvägsreaktioner efter exponering av bilavgaser. Han har sett att astmatiker blev känsligare för det de var allergiska emot efter att ha suttit en halvtimme i Söderledstunneln.
Och nu senast har han låtit en grupp friska personer vistas i två timmar i tunneln. Därefter fann han att flera hade inflammation i luftvägarna.
— Det är en liten reaktion och frågan är vad den betyder. Vi vet att luftföroreningar är kopplade till allvarliga hälsoeffekter, säger Magnus Svartengren.
Lika illa är det med Södra länken-tunneln. I den är halterna av kväveoxider och partiklar i samma storleksordning som i Söderledstunneln.
När Södra länken-tunneln planerades sattes ett målvärde för kvävedioxidhalten på 400 mikrogram per kubikmeter. Den nivån överskrider Södra länken-tunneln ofta.
Nu håller Vägverket på med en utredning om luften i Södra länken. De ska bland annat undersöka hur luften är inne i bilarna och om det finns något sätt att få in mer frisk luft i tunneln.
— Men vi är inte säkra på att det är något problem med luften. Experterna är inte överens om var gränsvärdena ligger. Det är ju inte så att man vistas därinne en timme. Jag skulle inte ha något problem att vistas där någon timme då och då, säger Stefan Lindgren, drift- och underhållschef på Vägverket Stockholm.
Södra länken invigdes 2004 och utsågs av tidningen Byggindustrin till Årets anläggning. Den byggdes för 85 000 fordon per dag men har nu närmare 100 000 per dag.
Varför byggdes inte tunneln för rätt antal bilar?
— Ibland händer det saker i samhället som man inte alltid kan se lång tid i förväg. Det har blivit mer trafik än man prognostiserade, bland annat på grund av inflyttning och trängselskatt, säger Stefan Lindgren.
