I december förra året infördes nya regler för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU. De nya reglerna skulle göra migrationsverkets hantering av ärendena mer effektiv och flexiblare.
Men advokaten Carl-Fredrik Hedenström, Magnusson advokatbyrå, har redan märkt att det nya systemet har fått motsatt effekt.
— Det har gjort att vi har mycket svårare att sälja in Sverige som ett nytt etableringsland för stora kinesiska företag till exempel, säger han till Affärsvärlden.
Tidigare har han kunnat använda det förutsebara svenska systemet som ett starkt säljargument.
— Det har då oftast räckt med att arbetsgivaren ger den anställde från en annan del av koncernen en marknadsmässig lön så har först länsarbetsnämnden och sedan migrationsverket sagt ja och gett arbetstillstånd, säger Calle Hedenström och fortsätter:
— Nu när länsarbetsnämnden är borta har facket fått större inflytande och särskilt ett fackförbund utnyttjar detta om företaget som etablerar sig inte har kollektivavtal, oavsett vilken lön som erbjuds.
En av nyheterna i det nya sättet att hantera migrationsärendena för arbetskraftsinvandring är att fackförbunden alltid ska få yttra sig innan migrationsverket fattar beslut. Det har, enligt Carl-Fredrik Hedenström, gjort att ärendena nu tar längre tid att utreda.
— Vid ett nej från facket går det ändå att få ett arbetstillstånd hos migrationsverket, men det är krångligare, tar mer tid och kräver mer underlagsarbete.
Hur skulle du vilja att det fungerade istället?
— Jag skulle vilja att det fungerade ungefär som förut, men att migrationsverket hade tillgång till aktuell lönestatistik och själva kunde göra den prövningen. Fast det är naturligtvis viktigt att vi också gör vår hemläxa så att det här är schyssta företag som kommer hit och inte bara ett sätt att lönedumpa den svenska marknaden.
Carl-Fredrik Hedenström pekar särskilt ut Unionen som ett fackförbund som konstant säger nej till arbetskraftsinvandring.
På Unionen berättar ombudsmannen Gunilla Bäcklund att de gör en prövning i varje enskilt fall ute på sina regionkontor.
— Och saknas det kollektivavtal säger vi i regel nej. Det gör vi inte av princip utan för att vi vet att om det kommer arbetskraft från utanför EU så har de inte rätt till sjuklön i mer än två veckor om det saknas kollektivavtal.
Hon fortsätter:
— Dessutom tycker vi att det är viktigt att inte snedvrida konkurrensen på arbetsmarknaden genom att kunna ta hit anställda som man inte betalar pension eller försäkringar för. Vi vill inte ha ett a- och b-lag.
Carl-Fredrik Hedenström förstår grunden för Unionens inställning.
— Den är helt okej om vi hanterar etablerade svenska bolag som bjuder in utländsk arbetskraft, men vid en nyetablering av ett utländskt dotterbolag är inte tecknande av kollektivavtal det som ligger först på listan och att ställa krav på detta skulle skrämma iväg många investerare från Sverige.
Kalle Anrell / Affärsvärlden
