Sedan första januari 2022 är det krav på att klimatdeklarera vissa byggnader. När året summeras kan man konstatera att särskilt många deklarationer inte har inkommit till Boverket. Men det har sina förklaringar.
– Byggnaden måste i stort sett stå helt klar innan deklarationen kan göras, så många har ännu inte hunnit, säger Kristina Einarsson, projektledare på Boverket.
Enligt Kristina Einarsson har ett 40-tal klimatdeklarationer skickats in till Boverket under året.
– Eftersom bekräftelse ska lämnas till kommunen inför slutbeskedet så är det framför allt små byggnader för näringsverksamheter som har klimatdeklarerats, de har en kortare byggtid. För större byggnader tar det kanske två år innan slutbeskedet ges.
Det betyder alltså att byggnaden i stort sett behöver stå klar innan klimatdeklarationen kan lämnas in.
– Det är många som har lite svårt att hålla isär det där. Man behöver inte klimatdeklarera något i samband med att man söker bygglov, utan det är först inför slutbeskedet.
Kommunen kan ge ett interimistiskt slutbesked, men inte ett riktigt slutbesked innan klimatdeklarationen finns registrerad hos Boverket.
– En klimatdeklaration ska motsvara den färdiga byggnaden och vid bygglovsansökan har inte byggherren allt underlag som behövs; detaljerade uppgifter om vilka byggprodukter och vilka mängder som ska köpas in och användas. Det här nya regelverket ska kunna ligga till grund för ett framtida gränsvärde. Det är uppbyggt så att redovisningen av klimatpåverkan ska omfatta allt material och den energianvändning som byggentreprenören har använt för uppförande av byggnaden.
Ska göra stickprovskontroller
Förvånade det er att inte fler klimatdeklarationer kom in?
– Nej, det var förväntat. Det är klart, handlar det om en prefabricerad byggnad så kan det vara en snabbare process, men deklarationer för större byggnader förväntar vi oss inte komma in förrän nästa år eller året därefter. Baserat på tidigare byggtakt så förväntar vi oss runt 4 000 klimatdeklarationer årligen. Sen spelar det förstås roll hur byggandet förändras, den senaste tiden har det ju kommit in prognoser om en inbromsning av byggandet.
Enligt Kristina Einarsson har Boverkets personal under året fått hantera ett kontinuerligt flöde av frågor.
– Innan vi publicerade handboken i oktober förra året var det väldigt många frågor, sen lugnade det ner sig. Sen har det varit många detaljfrågor som till exempel vilka byggprodukter som omfattas och vad som gäller för transport och byggspill av byggprodukter. Detta förtydligade vi i handboken i maj i år, efter det blev det lite lugnare, säger Kristina Einarsson.
Huruvida de inlämnade deklarationerna håller måttet och är korrekt ifyllda kan inte Kristina Einarsson svara på än.
– Vi har inte granskat dem närmare ännu, men det är på gång. Nu håller vi på att bygga upp vår tillsynsverksamhet och de första kommer vi att granska efter årsskiftet. Vi kommer att göra stickprovskontroller av inlämnade deklarationer.
Utreder när gränsvärden kan införas
Den nya lagen om klimatdeklaration omfattar inte byggnader som uppförs där en privatperson är byggherre. Inte heller byggnader som är mindre än 100 kvadratmeter berörs. Syftet med den nya lagen är att minska klimatpåverkan från nya byggnader som uppförs. Men än finns det inga nivåer som entreprenörer och byggherrar måste hålla sig under. Men det kan bli verklighet 2027, eller tidigare.
– Vi utreder nu om gränsvärden kan införas tidigare än 2027, som Boverket har föreslagit tidigare. Detta ska avrapporteras till regeringen i maj nästa år. Så detta blir nästa steg. Vi tittar även på om vi ska utöka klimatdeklarationen genom att ta med hela byggnadens livscykel och i princip alla produkter i byggnaden, säger Kristina Einarsson.
Hon tycker att man från Boverkets sida har fått relativt positiv respons så här långt från branschen.
– Många tycker att detta första steg är en rimlig introduktion av regler. Sen får vi se när fler aktörer träffas av regelverket, det blir viktigt att följa upp, att de har förstått hur reglerna ska tillämpas.
Vill digitalisera klimatdeklarationerna
Hos Byggherrarna, som är positiva till initiativet, har det varit ganska lugnt under året vad gäller den nya lagen, enligt vd:n Tommy Lenberg.
– Telefonen har inte gått varm. Jag vet att det är många medlemmar som har börjat tittat på det och vill veta mer. Men vad jag har hört har det inte kommit in så många klimatdeklarationer till Boverket än, säger han.
Han berättar att han själv och Byggherrarna har engagerat sig i en ökad digitalisering inom sektorn, även av klimatdeklarationen.
– Det är väldigt mycket manuell handpåläggning i att samla in all denna information, det tycker jag inte är 2022. Byggbranschen har tagit fram en elektronisk standard som kan digitalisera hela leverantörskedjan, men det gäller att ställa krav på att denna används. Det skulle underlätta väldigt mycket att digitalt kunna samla in all denna information, annars finns risk att en massa alternativa sätt dyker upp, vilket blir besvärligt, inte minst för små och medelstora företag. Vi behöver en grundstandard för att dela information, och transparens och öppenhet i dessa frågor.
