Under åren 2006–2010 ledde endast 124 av 6 152 polisanmälningar om arbetsmiljöbrott till fällande domar, det vill säga runt två procent. Lägger man även till påföljden företagsbot, ökar siffran till sex procent, visar arbetsmiljöverkets genomgång.
Felipe Estrada, professor på Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet och en av rapportförfattarna, är inte särskilt förvånad.
– Det är känt att rättsväsendet har svårt att hantera arbetsmiljöbrott. De är inte bekväma med att se händelserna som brott utan betraktar dem som något olyckligt. Fallen har också varit svårutredda, man har haft svårt att hitta den skyldiga. Men med tanke på hur många incidenter som sker är det ändå förvånande hur litet antal som betraktas som brott och att det är ännu färre fall där någon döms skyldig.
Anledningen till att olyckorna sällan klassas som brott är invanda synsätt.
– Det handlar om kultur. Man är van att ett brott begås av illvilja att skada någon inte att de bakomliggande orsakerna är att hitta genvägar och kapa kostnader. De ansvariga är här ofta människor med mycket makt som är viktiga för samhället och som lyfts fram som goda medborgare. Det är svårt att hitta den ”ondsinta brottslingen.”
När en arbetsplatsolycka inträffat är det vanligt att företagsledare pratar om rutinförändringar och ökad utbildning i arbetsmiljösäkerhet. Men enligt Felipe Estrada är det inte tillräckligt – de ansvariga bör också ställas inför rätta.
– Det är en viktig signal till den som drabbats. Till skillnad från andra våldsbrott får arbetsmiljöbrott ofta allvarliga konsekvenser som invalidisering. En dom fungerar som en tydlig upprättelse för arbetstagaren att personen inte gjort något fel. Samtidigt fungerar en fällande dom som en blåslampa mot de som kan se till att olyckor inte händer.
2009 startade Åklagarmyndigheten Rema, en särskild enhet som ägnar sig åt miljö- och arbetsmiljömål. Tillsammans med ändrade regler för påföljden företagsbot har det lett till att åtal för arbetsmiljöbrott ökat.
– Användningen av företagsbot står för en stor del av den ökningen men det innebär inte att man ska granska den helt okritiskt. Företagsboten är bra som markering men det handlar inte om belopp som är kännbara för de stora företagen. Man skulle kunna säga att företagsboten ger företag möjlighet att köpa sig fria.
Även om läget på åklagarsidan förbättrats, finns det mycket att göra inom polisen. Enligt rapporten klassificerar polisen händelser olika – som olycka eller brott – både över tid och länsvis. Det gör statistiken kring arbetsmiljöbrott osäker.
I en intervjuundersökning som forskarna genomfört visar det sig att en del poliser ser arbetsmiljöbrott som lågt prioriterade, och att utredningarna ofta anses komplexa och tidsödande i jämförelse med annan brottslighet.
För att fler ska fällas för arbetsmiljöbrott och för att minska antalet olyckor krävs flera åtgärder enligt Felipe Estrada.
– Arbetsmiljöverket måste få tillräckligt med resurser för att göra fler inspektioner, även oanmälda så att företagen inte hinner ta bort de maskiner som inte får användas. Polisen måste också få utbildning om att det här är allvarliga brott. Dåliga utredningar hjälper inte åklagare som vill öka antalet lagförda brott.
Marie Bergström
FAKTA
Ur undersökningen
Majoriteten som drabbas av arbetsmiljöbrott jobbar på byggen, inom transport, magasinering samt i tillverkningsindustrin.
I de flesta fall som polisanmälts har en anställd skadats av ett föremål som träffat eller klämt honom eller henne.
Under åren 2006-2010 gick det i genomsnitt omkring 30 arbetsskador (som inkommit till Försäkringskassan och föranlett minst 14 dagars sjukfrånvaro) på varje polisanmält brott.
Skillnaden har dock minskat påtagligt under 2000-talet. År 2000 gick det 130 anmälningar till Försäkringskassan på varje polisanmält brott och 2010 var kvoten nere på 8 skador per brottsanmälan.
Förklaringen är att antalet anmälda skador minskat med en tredjedel samtidigt som antalet polisanmälda brott ökat drastiskt.
Kriminalstatistik för arbetsmiljöbrott (2006-2010)
Antal polisanmälningar 6 152
Antal ärenden avgjorda av åklagare 246 (3,9 procent)
Antal mål till åtal i domstol 172 (2,7 procent)
Antal mål som lett till fällande domar 124 (2 procent)
Totalt antal lagföringar inklusive företagsböter 370 (6 procent)
Anmälningarna gäller vållande till arbetstagares död, vållande till kroppsskada eller sjukdom som drabbat arbetstagare, framkallande av fara för arbetstagare samt brott mot arbetsmiljölagen.
