Ni ser dem på tv och på tidningarnas mittuppslag – bilderna där nästan alla hus har förvandlats till en hög bråte som flyter på vattnet eller ligger på marken.
Men mitt i bråten finns det ett och annat hus som klarat sig, lite större byggnader som stått pall mot både jordskalven och vattenmassorna.
Förmodligen har alla skolor klarat sig, liksom stadshusen i de drabbade städerna plus många sjukhus och andra kommunalt eller samhälleliga byggnader.
Förklaringen är att den typen av hus byggs extra kraftigt och stabilt för att stå emot jordbävningar.
Vid den förra större jordbävningskatastrofen runt staden Kobe 1995 blev 50 000 japaner hemlösa efter att deras bostäder förvandlats till bråte. Men inte en enda skola gav efter för skalven.
Redan i slutet av 1980-talet bestämde sig Japan för att speciellt skolor ska byggas så jordbävningssäkra som det bara går. Inga skolelever ska behöva dö, förklarade den dåvarande utbildningsministern. Därför har sannolikt samtliga skolor, möjligen med undantag för de allra äldsta, stått kvar inom det område som drabbats den här gången.
Det gäller också stadshusen som också byggts särskilt motståndskraftiga. Av den anledningen att stadshusen överallt i Japan används som ledningscentraler vid naturkatastrofer. De är förberedda för det, den sista utposten.
Om inte jordskalven nordost om Tokyo följts av tsunamin skulle förmodligen de flesta byggnader stå kvar. Det tror åtminstone Jörgen Johansson ”senioringenjör”på NGI, Norges geotekniska institutt. Han jobbade som professor i geoteknik på Universitetet i Tokyo åren 1998 — 2008, då han bodde i Japan.
– Merparten av de byggnader som nu svepts bort av vattenmassorna är typiska japanska bostadshus, butiker och liknande, som i de flesta fall antagligen hade klarat jordskalven, säger han.
Nästan alla hus av den typen är byggda av trä, kompletterat av papper. Det är lätta och flexibla byggnader som är byggda för att klara jordskalv — men inte har en chans mot vattenmassornas tyngd och kraft.
Skolorna och de andra hus som klarat sig är oftast extra kraftigt byggda med armerad betong och stål. Man har också konstruerat dem på ett geometrisk genomtänkt sätt, de är symmetriskt byggda, med tyngdpunkterna jämnt fördelade så att de inte ska vrida sig.
– Mera avancerade byggmetoder som exempelvis stora gummikuddar under bottenplattorna används nästan bara när man har behov av ett särskilt vibrationskänsligt hus, säger Jörgen Johansson.
Ofta är det också höga hus som byggs på det sättet. Ett exempel är Tokyo Institute of Technology, liksom NTT, Nippon Telegraph- and Telecommunication, båda i armering.
Utanför storstäderna och i de flesta andra sammanhang förlitar man sig på att bygga stabilt och vridstyvt med stål, betong och mycket armeringsjärn.