Solvit, Lös det — som få känner till, är ett nätverk av nationella kontor som betalas och drivs av medlemsstaterna med tekniskt stöd från EU-kommissionen. Syftet är att kunna lösa problem då medlemsstaterna tillämpar EU:s lagar för den interna marknaden felaktigt — utan att rättsprocesser ska behöva sättas igång. Solvit tar emot klagomål från både enskilda och företag i unionen och EES-länderna.
Den person eller det företag som anser sig ha blivit överkörda av ogiltiga nationella reglementen ska vända sig till Solvit-kontoret i sitt hemland. Här kollar man att blanketten är riktig och att frågan rör den inre marknaden. Sedan går ärendet till det land där problemet uppstått. Här blir det Solvitskontorets uppgift att lösa problemet inom tio veckor — det är målsättningen.
Solvit är ingen rättsinstans. Om problemet inte blir löst är saken avslutad och det som återstår är att beträda den rättsliga vägen. Antalet fall under 2009 var strax under 1400, varav 162 gällde anmälningar från företag. Att anmälningarna från företag är så få beror på att möjligheten att anmäla inte är känd, detta enligt Solvits egen bedömning. Av medborgarärendena handlar 38 procent om medborgerliga rättigheter och 23 procent om socialförsäkringar. Medborgarrättsfrågorna är småposter i de flesta länder med ett markant undantag. Storbritannien står för 77 procent av fallen. Problemet är mycket utdragna handläggningstider.
Andelen lösta fall av de anmälda slutade på 86 procent för år 2009.
Fallet med den polske snickaren faller in under yrkeskvalifikationer, dessa utgör 15 procent av fallen. Solvit tar upp fall som gäller den interna marknaden. Den avgränsningen förefaller inte vara helt enkel. Av de fall som kommit in under 2009 föll 69 procent utanför Solvits kompetensområde.
I Sverige är det Kommerskollegium som har hand om Solvitkontoret. Under 2008 kom 124 klagomål in. Bland dessa återfinns fallet med den polske snickaren. Byggnadsyrkesnämnden, den svenska instans som utfärdar yrkesbevisen, krävde ett yrkesprov och det var naturligtvis på det obegripliga språket svenska. Praxis blev att personer med polska yrkesbevis betalades med 80 procent av lönen — det som är brukligt när yrkesbevis saknas. Efter Solvits ingripande gäller att utländska yrkesbevis ska granskas och lever de inte upp till svensk standard går det att ställa ytterligare krav. I fallet med polacken slutade det med att han fick sitt svenska bevis och med den sin svenska lön.
