Enligt Industrifakta kommer renoveringen av miljonprogrammets lägenheter att kosta 300 miljarder kronor. Flera bostadsbolag driver projekt för att kraftigt minska energiförbrukningen men för många bostadsbolag stannar det vid drömmar.
— Jag tror inte det kommer några stödpaket från regeringen så bara de energiinvesteringar som kan räknas hem på kort tid blir genomförda. Då handlar det inte om de stora besparingarna, säger Ulrika Jardfelt på Sabo som organiserar de flesta allmännyttiga bostadsbolag, till Miljörapporten.
Magnus Jönsson, teknisk chef på MKB, Malmö kommunala Bostadsbolag, hänvisar till Lunds tekniska högskola som tillsammans med Skanska har räknat på vad det skulle kosta att halvera energiförbrukningen i området Kroksbäck. De kom fram till en återbetalningstid på cirka 40 år, utan statliga bidrag.
— Det kräver omfattande insatser. Skulle vi satsa på det i stor skala skulle det förmodligen påverka övriga investeringar och i slutändan våra hyresgäster eftersom vi måste låna mer, säger Magnus Jönsson.
För Alingsåshem innebär renoveringen av 300 lägenheter kraftigt höjda hyror. Investeringen ger en återbetalningstid på 50 år.
2007 lade Sabo:s medlemsföretag 12 miljarder kronor på renovering. Av dessa gick 10—15 procent till energiinvesteringar.
— Vi väntar oss att siffran kommer att öka. Samtidigt sjunker byggkostnaden vilket innebär att fler lägenheter kan renoveras, säger Ulrika Jardfelt.
Hon räknar med att 25 procent av Sabo:s medlemmar har så dålig ekonomi att de inte råd med stora renoveringar. Cirka 25 procent av bolagen har däremot god ekonomi, bland annat på grund av stora utförsäljningar.
Renoveringsnotan: 300 miljarder
Det finns 850 000 lägenheter i flerbostadshus som byggdes mellan 1961 och 1975 och runt 650 000 av dessa behöver rustas upp. Det visar en undersökning av Industrifakta som kartlagt renoveringsbehovet i miljonprogrammets bostäder.
Renoveringskostnaden landar på cirka 300 miljarder kronor fördelat över tio år och skulle skapa upp emot 30 000 jobb. Då ingår inte uppgraderingen av utvändiga elledningar samt av VA- och fjärrvärmenät, vilka kommer att kosta ytterligare ett par hundra miljarder kronor.
Cirka 350 000 av de aktuella lägenheterna har akuta behov och behöver åtgärdas inom de närmaste fem åren.
— Man är tvungen att börja nu, annars är alternativet är i många fall rivning, vilket skulle innebära den största kapitalförstöringen i Sverige i modern tid, säger Rolf Persson, vd på Industrifakta.
Dessutom finns cirka 475 000 kedje-, rad- och småhus från samma period som behöver rustas upp.
