Energieffektiviseringen förändrar fjärrvärmens framtida roll

Johnny Kellner. Foto: Ingar Lindholm

Fjärrvärmens roll kommer att förändras i takt med ökad energieffektivisering och minskat värmebehov, något som påverkar fjärrvärmebranschens lönsamhet. Fjärrvärmens framtid i sin nuvarande form måste diskuteras på högsta politiska nivå, skriver Johnny Kellner, Energi- och klimatstrateg.

Energieffektivisering är viktig för att nå klimatmålen men vad blir konsekvensen för fjärrvärmen?

Energieffektivisering främjar Sverige på flera sätt. Med energieffektivisering av byggnader minskar miljöpåverkan av koldioxid, den ger lägre driftskostnad och ger en högre komfort. Energieffektivisering är det bästa sättet att hushålla med värme, tappvarmvatten, fastighetsel och även hushållsel. Samtidigt ger det förutsättningar att öka kvoten av fossilfri energi genom att energianvändningen minskar. Energieffektivisering reducerar även el-effektbehovet som i dag är ett problem för framför allt södra Sverige. Med energieffektivisering står vi också bättre rustade inför lågkonjunkturer och kristider med resursknapphet och ökade energipriser.

Energianvändningen kan sänkas med 40 procent

Den specifika energianvändningen för en stor andel av miljonprogrammet ligger på cirka 150 kWh per m2 och år. Med dagens tekniknivå är det möjligt att minska energianvändningen med cirka 40 procent till år 2045. Det är fullt tekniskt möjligt att uppnå cirka 90 kWh per m2 och år. Potentialen är stor även om den kan vara ekonomiskt svårt att hantera.

Bostadskonsumentens hushållselanvändning har ökat mellan åren 1970-2018 från 9 till 22 TWh. Ökat antal hushåll och fler el-produkter i hemmet förklarar större delen av ökningen. Utvecklingen går mot el-effektivare produkter, vilket leder till minskad el-användning. Antalet hushåll och apparater hos bostadskonsumenten samt mängden funktioner av många apparater har ökat, vilket motverkar minskad total elanvändning. Svenskt Näringsliv och Fossilfritt Sverige ser ett utökat elbehov fram till år 2045 från drygt 130 TWh exklusive förluster till cirka 200 TWh.

Om Sverige ska nå klimatmålen så måste en del av den befintliga elanvändningen från bland annat hushållen frigöras till det ökande antalet el-bilar och framför allt industrisektorn när dessa områden alltmer elektrifieras. En utmaning är att klara el-effektbristen i storstadsregionerna i södra delarna av landet. Det kommer sannolikt att krävas ett nytt el-effektdebiteringssystem för hushållen. Men hur påverkar det minskade värmebehovet fjärrvärmebranschens lönsamhet?

Har fjärrvärmen en uthållighet med minskade energileveranser efter energieffektivisering?

Vi har en värmemarknad där fjärrvärme och värmepumpar konkurrerar. Ett problem som det dock talas lite om är hur fjärrvärmens roll kommer att förändras i takt med ökad energieffektivisering genom att värme- och tappvarmvattenbehovet i byggnader kommer att minska kraftigt. Därigenom riskeras det ekonomiska underlaget för fjärrvärme. Fjärrvärme utgör i dag ett lokalt monopol. Det upplevs av många kunder som irriterande att energibolagen höjer sina taxor eller med en annan formulering ändrar på sina prismodeller i takt med energieffektivisering. Detta har i många fall lett till en övergång till värmepumpsteknik. Kortsiktigt är en låg andel köpt energi med en konvertering från fjärrvärme till värmepumpsteknik naturligtvis ekonomiskt intressant för fastighetsägare och bostadsrättsföreningar eftersom det är plånboken som styr för tillfället.

Vad kommer att ske med den överkapacitet som uppstår när värmebehovet kraftigt minskar och värme- och kraftvärmeverk i framtiden tappar i lönsamhet? Kan verkligen eldrivna värmepumpar i fortsättningen installeras inom fjärrvärmeområden när det råder knapphet av kvalificerad el för svensk industri under vintersäsongen och när elbehovet förväntas öka kraftigt samtidigt som kärnkraften succesivt avvecklas? Lokalt biodriven kraftvärme är viktig i fortsättningen när det gäller att avlasta det centrala elnätet när det uppstår el-effektbrist. I vårbudgeten hotas kraftvärmen dessutom av en ökad beskattning. Kraftvärmen premieras inte för de nyttor den skapar. Fjärrvärmens framtid i sin nuvarande form måste diskuteras på högsta politiska nivå. Vi måste se energitillförseln både ur ett system- och samhällsperspektiv.

Johnny Kellner
Energi- och klimatstrateg

Artiklar på samma ämnen