”En konkurrens på väldigt olika villkor”

Hans Jeppson, senor rådgivare på Byggmarknadskommissionen. Bild: Byggmarknadskommissionen.

Hallå där Hans Jeppson, senior utredare vid Byggmarknadskommissionen, som nyligen släppte rapporten Hur arbetar man mot arbetslivskriminalitet i våra grannländer.

Är problemet med arbetslivskriminalitet lika stort i våra grannländer?
– Jag tror det är ett stort problem i hela Europa och att problemen är väldigt likartade i Norden, Tyskland, Österrike och Benelux. Om problemet är större i något land vet vi egentligen inte. Norge är ett väldigt lockande land för denna kriminalitet eftersom lönenivåerna är så höga, å andra sidan har de satt in mer insatser mot arbetslivskriminalitet än andra länder. I Finland finns det mer påtagliga kopplingar till några få länder, främst Ryssland och Estland som inte finns i de andra länderna. I Danmark har man inte velat beskriva problemet på samma tydliga sätt som man gjort i Norge och Finland.

Sticker Sverige ut på något sätt?
– Vi liknar Danmark på många sätt. Både Sverige och Danmark har ingen gräns för hur låg lön man kan betala helt lagligt. I båda länderna visar ohederliga byggbolag gärna upp en snygg fasad genom att teckna kollektivavtal, men sedan följer bolagen inte avtalen.

Vilket är det största problemen inom arbetslivskriminaliteten?
– Det finns en EU-rätt som säger att företag inte ska konkurrera med låga löner när de har uppdrag utomlands, men det gör ett stort antal företag ändå. De utnyttjar också möjligheter att rent olagligt undvika skatter och avgifter. Det gör att det blir mycket svårt för de företag som vill vara hederliga att konkurrera. Svenska företag med svensk arbetskraft slås ut. Därtill är det på sikt allvarligt att det finns 10 000-tals som arbetar i Sverige men som inte är en del av samhället utan lever en skuggtillvaro.

Hur resonerar man i grannländerna när det gäller dessa frågor?
– I Norge började man resonera om detta tidigt för bortåt tio år sedan. Det fanns en politisk enighet kring problemet. Även Finland var tidiga med att den grå ekonomin var ett hot. I Sverige började man prata tala om problemets allvar först för två, tre år sedan.

Hur skiljer sig åtgärderna åt mellan länderna?
– Norge skiljer sig åt eftersom de har mycket tuffare regler. Betalar man ut fel lön kan det i princip bli fängelsestraff. Man har även en särskild myndighetsstruktur som jobbar med arbetslivskriminalitet. Samtidigt vet vi inte hur effektiva de här åtgärderna är, det är svårt att mäta eftersom man inte vet hur det skulle se ut om de inte vidtagit åtgärderna. Trots åtgärderna har Norge uppenbara problem med att det kommer in illegal arbetskraft, liksom arbetskraft från EU-länderna som inte följer regelverken. Anledningen till att problemen finns är ju att det är väldigt lönsamt.

– Danmark liknar Sverige. Fackförbunden skall slå vakt om även utländsk arbetskrafts löner men det är i praktiken väldigt svårt och sker mycket sällan.

Vad kan vi ta efter från våra grannländer för att minska kriminaliteten?
– Det är egentligen en fråga för Byggmarknadskommissionen. Men rent generellt anser jag att det är viktigt att alla; politiker och myndigheter, arbetsmarknadens partner, de privata bolagen och byggherrar försöker lära sig och förstår hur det fungerar i andra länder. Och överväga vilka åtgärder som kan fungera här.

Hur står sig de nordiska länderna till övriga i Europa?
– Det ser lite olika ut i länderna, migrationsströmmarna skiljer sig också åt. Vissa har hittat strategier som de prövar, men ingen vill nog påstå att de har löst problemet. I Tyskland har de till exempel haft tillslag mot byggarbetsplatser i Berlin där 1 200 poliser deltog. Det är lite skillnad mot Sverige där väldigt små polisresurser finns tillgängliga. I Storbritannien har man en speciell myndighet som har extra kontroll och tillståndsgivning för vissa branscher där det finns risk man utnyttjar illegal arbetskraft. Det finns olika metoder i olika länder, det finns skäl att studera dessa.  Man måste inse att bygger man upp en svart ekonomi parallellt inne i ländernas ekonomi så får det väldigt destruktiva effekter. 

Läs hela rapporten här.