Nyligen lade Prognosinstitutet fram rapporten ”Trender och prognoser 2008” där framtidens behov inom byggbranschen presenteras. Resultatet, som siktar in sig på utvecklingen fram till 2030, visar på stora skillnader för olika yrkeskategorier.
Enligt Lars Tullstedt är slutsatserna rimliga. Det kommer antagligen råda ett visst överskott på byggarbetare, speciellt inom trä.
— Allt är antaganden men om antalet utbildningsplatser på byggprogrammet inte minskar kan det bli så. Vi har också fört samtal med kommuner om att man bör minska på antalet utbildningsplatser, säger han.
Ett problem, enligt Lars Tullstedt, är att man i dag inte vet hur många av alla de som går, och till hösten ska påbörja, byggprogram på gymnasiet som verkligen kommer att bli just byggarbetare – eller vidareutbilda sig till exempelvis ingenjörer.
— Vill alla dessa bli byggarbetare så har vi ett problem. Därför försöker vi informera ungdomarna, bland annat på studentmässor, om att det kan vara bra att vidareutbilda sig, säger han.
Överskottet på framtida byggarbetare kan dock förändras vid en långvarig lågkonjunktur. Utifrån tidigare erfarenheter anser Lars Tullstedt att söktrycket på byggutbildningar antagligen sjunker i takt med att byggprojekten blir färre.
— En avgörande punkt blir hur byggsektorn upplevs av de yngre. Är det en säker bransch eller inte?
Vad är det säkraste yrkesvalet om man i framtiden vill jobba inom byggbranschen?
— Det behövs ett allsidigt tillskott av ingenjörer och tekniker. Det säkraste kortet är väl att bli ingenjör inom el och VVS. Där är ett riktigt stort underskott på väg. Det är allvarligt.
Hur mycket ny arbetskraft behöver byggsektorn för att hålla sig flytande?
— Om vi tittar på hur det brukar se ut i fördelningen mellan den totala arbetskraften och byggsektorn, så bör cirka 10 procent av nya årskullar välja byggsektorn. Med byggsektor menas då allt, från yrkesutbildningar på gymnasiet till högskoleingenjörer, samt ekonomer och annat.
Fakta / Så blir arbetsmarknaden inom byggyrken
Byggnadsarbetare
Rapporten tyder på att efterfrågan på byggutbildade ökar svagt, med risk för överskott på byggutbildade. Pensionsavgångarna är inte till hjälp för de nyutbildade byggarbetarna, eftersom 70 procent av arbetskraften är under 45 år. Könsfördelningen fortsätter att vara kraftigt dominerad av män, med bara 4 procent kvinnor år 2030.
Högskole- och gymnasieingenjörer
I byggnadsteknik har det varit en brist på yrkeserfarna ingenjörer i tio år. Dessutom väntas enorma pensionsavgångar, och det finns en stor risk för brist på nyutexaminerade. De som går i pension väntas bli cirka dubbelt så många som antalet nyutexaminerade.
Med nuvarande antal studenter, kommer yrkeskåren halveras. Även om andra tekniskt utbildade kan täcka upp behovet lite så kommer efterfrågan att vara stor.
Energi och VVS
Inom energi och VVS finns i dag en brist på utbildad arbetskraft. Många VVS-montörer får informell utbildning eller utbildas på arbetsplatsen. Eftersom energisystemen effektiviseras hela tiden, väntas dagens bristsituation att bestå eller till och med att öka. En procent av de förvärvsarbetande inom branschen är kvinnor, och de beräknas inte öka.
Arkitekter
Arbetsmarknaden för arkitekter är avhängig av hur konjunkturvariationerna påverkar byggverksamheten. Byggandet spås ligga på en hög nivå och eftersom pensionsavgångarna är ganska stora de kommande 10-20 åren, ser efterfrågan på arkitekter ut att bli större än tillgången på längre sikt.
Civilingenjörer
Konjunkturkänsligheten är mindre i anläggning och underhåll av vägar och broar än inom husbyggnad. Omkring 40 procent av alla civilingenjörer jobbar inom industri och byggverksamhet. En långdragen brist på yrkeserfarna civilingenjörer inom väg och vatten samt byggnad har spridit sig och nu börjar det bli brist även på nyutexaminerade.
Källa: Prognosinstitutets rapport ”Trender och prognoser 2008”
