Under fredagen presenterades den regeringstillsatta utredningen om de allmännyttiga bostadsföretagens villkor i framtiden.
Utredningen föreslår att de kommunala bostadsföretagens hyresnormerande roll – att allmännyttans hyror utgör ett tak även för privatvärdarnas hyressättning – tas bort. Bruksvärdessystemet ska däremot finnas kvar. Inga marknadshyror föreslås införas, men däremot en efterfrågestyrd hyressättning.
— Hyresgästernas värderingar ska slå igenom i hyressättningen. Hyrorna ska kunna höjas i fall där det står klart att hyresgästernas värderingar inte slagit igenom. Men vi föreslår en spärr mot snabba hyresförändringar, säger Michaël Koch, regeringens utredare, tillika ordförande i Arbetsdomstolen.
Enligt förslaget ska hyresvärdar som äger hus i attraktiva områden där bostadsköerna är långa kunna höja hyrorna, men med max fem procent per år. Detsamma gäller för sänkningar och med samma procentsats.
— Om det finns stora vakanser i områden ska hyresnivåerna kunna sjunka i dessa områden.
Det innebär inte att marknadshyra införs, betonar Michaël Koch. Och det är upp till fastighetsägaren att bevisa att det råder bostadskö som ger rätt att ta ut högre hyror.
Fler frågetecken finns om vad EG-rätten egentligen stadgar i fråga om den svenska modellen. Det är inte säkert att den svenska hyressättningen och formerna för hur de allmännyttiga bostadsföretagen drivs bryter mot EU:s regelverk.
— Det är inte helt säkert att de allmännyttiga bostadsföretagen måste arbeta affärsmässigt, säger Michaël Koch.
Av den anledningen lägger utredningen två olika förslag. Det ena att kommunala bostadsföretag ska arbeta strikt affärsmässigt. Perspektivet för sociala åtgärder ska bygga på en affärsmässig grund och utgå från vad som är bäst för företaget, inte vad som är bäst för kommunen eller samhället i stort.
Det andra förslaget skulle innebära att en självkostnadsmodell införs där ”kostnaderna täcks men vinst inte är det främsta målet”.
— Men enligt tjänstemännen inom EU är den enda möjligheten för Sverige att få göra avsteg från kraven på affärsmässighet att vi inför så kallad ”social housing”. Om vi inte följer detta måste vi få modellen prövad i EG-domstolen, vilket är ett politiskt beslut.
