Ska vi låta det gamla skuggspelet av papper och manuella processer diktera framtiden, eller är det dags att kliva in i den digitala eran på riktigt? Vad skulle hända om staten införde digitala krav i byggsektorn?
Det börjar som det alltid gör. En byggarbetsplats, en halvfuktig bunt ritningar som cirkulerar mellan trailers och containrar, och en byggmötesagenda som någon febrilt skrollar igenom i mobilen. Digitaliseringen av byggsektorn går framåt – men i vilken takt? För varje ny innovation tycks det finnas ett skuggspel av gammal vana, motvilja och strukturell tröghet.
I Estland signeras bygglov digitalt på några timmar, i Danmark är digitala fakturor lagkrav och i Singapore håller staten byggindustrin i handen genom att styra mot AI och automatisering. Och Sverige? Vi har en byggsektor som fortfarande till stor del drivs på papper och staten har gjort en del, men vi som land har som i många andra frågor valt en mjukare väg med riktlinjer och otydliga incitament.
Byggsektorn står för nästan 11 procent av Sveriges BNP och sysselsätter hundratusentals personer. Men produktivitetsutvecklingen har under decennier varit låg, och ineffektiva processer kostar branschen miljarder varje år. På vilket sätt kan staten bidra till att modernisera och effektivisera en av de mest konservativa men också absolut mest vitala sektorerna i Sverige?
Vad skulle hända om staten införde digitala krav i byggsektorn? Tänk om:
Alla bygglovsansökningar måste ske digitalt med AI-stöd för granskning. Delar eller hela planprocessen digitaliserades. Alla fakturor, även mellan underentreprenörer, digitaliserades för full transparens. Digital tvilling-teknologi blev krav för större infrastrukturprojekt. Offentligt finansierade byggprojekt måste ha en digital projektledning och BIM-standard.
Skulle det vara en inskränkning i marknadens frihet? Eller snarare en nödvändig push för att utvecklingen i en av våra viktigaste branscher ska accelereras? Vi vet att byggsektorn ofta sitter fast i sina egna strukturer – men vi vet också att innovation föds ur tydliga riktlinjer och incitament.
Jag anser att samhällsbyggnad är världens roligaste bransch, och samtidigt fundamental för samhället i stort, utan bygg och fastighet stannar Sverige. Är det därför en för stor chansning att överlåta branschens digitala utveckling enkom till parterna i branschen?
Vi vet att det finns en stark kausalitet mellan digitalisering och produktivitet, en produktivitet vi i dessa tider såväl behöver.
Vi vet att staten kan påverka genom styrmedel, krav och incitament. Vi har sett det i andra länder. Frågan är inte om digitaliseringen kommer till byggsektorn – frågan är hur lång tid vi tänker vänta på att den sker av sig själv.
Så vad säger du, Sverige? Ska vi låta det gamla skuggspelet av papper och manuella processer diktera framtiden, eller är det dags att kliva in i den digitala eran på riktigt?
Jimmy Dahlström,
Chef för den temporära fabriken, Ramirent
