Med vaccin på väg ser nu medborgare i världens städer fram mot en återgång till det normala under 2021. Men vägen dit kommer inte bli enkel och vi gör klokt i att använda den här tiden till att ompröva idén om hur våra växande urbana samhällen kan utformas för att stå emot framtida pandemier. Det skriver Thomas Lindström på Dassault Systèmes.
”Build Back Better” lanserades i samband med insatserna efter tsunamikatastrofen 2004 och bygger på tanken att en katastrofhändelse bör trigga återuppbyggnad med fokus på att skapa en större motståndskraft än tidigare. Under COVID-19 har också många av världens ledare signalerat att vi inte har råd att att glida tillbaka i ohållbara mönster efter pandemin.
Detta gäller inte minst området stadsutveckling. Moderna stadsmiljöer utgörs av en komplex infrastruktur med stora transportsystem och snabbt växande befolkningar som rör sig i dessa. Här kan nya teknologiska framsteg inom modellering och simulering spela en viktig roll och skapa en digital renässans för den byggda miljön, om vi tar chansen.
För när de sista nedstängningarna hävs kommer det bli viktigare än någonsin att säkerställa att flödet av människor i städerna sker under mer kontrollerade former. Det gäller särskilt kollektivtrafiken och pendlandet, men även gångtrafiken. Med simulering och modellering är det möjligt att utforska olika situationer och regler, inklusive åtgärder för social distansering. Samma teknik kan användas för att testa utformningen av nya lösningar i stadsrummet, till exempel enkelriktade trottoarer, för att hålla smittspridning nere.
Det är här digitala tvillingar kommer in i bilden. Dessa är sofistikerade datormodeller som hanterar tusentals parametrar i en dynamisk kopia av en produkt eller designlösning. När den digitala tvillingen ska representera en hel stad omfattar parametrarna inte bara det som är byggt utan också information om trafik, befolkning, luftföroreningar och mycket annat. Den digitala tvillingstaden är till för att underlätta samarbete och gemensamt beslutsfattande om den riktiga staden. Det går att pröva olika scenarios på tvillingen och alla som deltar får en klar och omedelbar bild av vad olika val skulle leda till i verkligheten.
Efter pandemin kommer arkitekter och stadsutvecklare behöva få in epidemiologisk och demografisk kunskap i sin gestaltning. Med en digital tvilling kan sådant som luftflödet runt byggnaders ventilationssystem, mängden och variationen i luftföroreningar och effekten av materialval på omgivande miljö stödja utvecklingen bortom den pågående krisen. COVID-19 har fungerat som en utlösande faktor för designlösningar som redan diskuterats ett bra tag. Ett exempel är fältsjukhuset Leishenshan i Wuhan som byggdes på bara två veckor för att hantera den kraftiga ökningen i antalet svårt insjuknade och där mitt företag samarbetade i projektet. Genom att simulera luftflödet runt platsen kunde vi identifiera hur sjukhuset skulle kunna kontrollera och även minska kontaminering. Detta angreppssätt att är något som kan överföras direkt till stadsutveckling post-corona.
Hållbara städer måste dock innebära mer än att bara kunna förebygga nästa pandemiska kris. De behöver bygga motståndskraft över fler domäner, till exempel lokal ekonomi. I Singapore har vi deltagit i arbetet med att skapa ”Virtual Singapore”. Här har nu stadens ledning en tredimensionell digital tvilling byggd med data från alla offentliga myndigheter, stadens geometri och klimat. Genom att ha tillgång till sådant överlägset beslutsunderlag är Singapore på väg att bli en smart stad på riktigt. Vilket inte minst kommer gynna dem om och när en ny global pandemi skulle uppstå.
För inför en sådan situation måste fler lokala beslutsfattare hunnit försäkra sig om att stadens funktioner kan upprätthållas med god kvalitet utan att bidra till nya sjukdomsutbrott. Att förstå vad som faktiskt händer ute i staden – genom en digital tvilling, en plattform för samarbete och förmågan att samla in data för analys – är då den kritiska startpunkten.
Thomas Lindström, Sverigechef direktförsäljning, Dassault Systèmes
