En liten pojke frågade sin gode vän (fritt översatt) ”Tror du på djävulen? Du vet, en ond varelse hängiven frestelsen, korrumperandet och förgörelsen av människan?” Den sarkastiske vännen svarade ”Jag är inte säker att mänskligheten behöver hjälp.”
Sverige kan stoltsera över att vara det tredje minst korrupta landet enligt Transparency Internationals lista (2015). Man får därför lätt känslan av att korruption inte är särskilt utbrett hos oss men tyvärr är mutor ändå en återkommande fråga i den svenska byggbranschen. När organisationen Byggcheferna tidigare i år frågade sina medlemmar svarade över hälften att det finns mutor inom branschen. När Brå för några år sedan undersökte den anmälda korruptionen i Sverige var ”bygg och anläggning” sämst i klassen. Med andra ord förekommer mutor även i Sverige – byggbranschen är inget undantag.
Vi behöver inte fördjupa oss i korruptionens skadeverkningar ur ett bredare samhällsperspektiv, men kan konstatera att de i förlängningen bl.a. riskerar begränsa konkurrensen, skada förtroenden och skapa instabilitet. Sett till en enskild bransch såsom byggbranschen riskerar skadeverkningarna att bli en realitet där branschen och de enskilda aktörernas anseende står på spel, att konkurrensen begränsas och investeringar minskar.
Förutom det uppenbara att tagande och givande av muta har straffrättsliga påföljder har det otillåtna agerandet även andra konsekvenser man inte får glömma bort. Bland dessa kan särskilt nämnas att företag har fått betala ett högt pris när de sett sitt goda anseende raseras över några dagar. Uteslutning ur offentlig upphandling är en annan konsekvens som kan bli kännbar särskilt eftersom det offentliga är en stor beställare.
För lite knappt ett år sedan antog leverantörer och beställare inom den offentligt finansierade bygg- och fastighetssektorn en överenskommelse för att motverka mutor och korruption (ÖMK). Ambitionen är god och syftet är bl.a. att säkerställa att branschen har ett gemensamt synsätt i dessa frågor samt ge aktörer praktisk hjälp att göra rätt. Att ”det ska vara lätt att göra rätt” konstaterade också flera av företrädarna när överenskommelsen presenterades.
Som rådgivare märker vi att frågor på ämnet blir vanligare och att dessa har fått en tydligare roll i den dagliga verksamheten. Men vi kan också konstatera att många fortfarande tycker att det trots allt inte är så lätt att göra rätt. Det är ett relativt komplext regelverk där gränsen för det tillåtna många gånger ”beror på” omständigheterna (och kanske vem man frågar). Därför är det viktigt med initiativ som ÖMK. Men det är också viktigt att byggbranschen, såväl på branschnivå som på företags- och individnivå, fortsätter diskutera och synliggöra eventuella problem liksom möjliga åtgärder och lösningar. Detta är viktigt inte bara för att främja det enskilda företaget, utan även för att främja byggbranschen på lång sikt. Att göra fel kan nämligen vara väldigt dyrt för branschen, det enskilda företaget och medarbetaren själv.
Den lilla pojken, som förresten heter Kalle, får tyvärr uppgivet konstatera att man inte kan prata med sin gode vän, som förresten heter Hobbe, om så svåra frågor. Men låt oss inte anamma Hobbes likgiltiga inställning, utan istället gemensamt fortsätta arbeta för att det ska vara lätt att göra rätt. Det tjänar alla på.
Eric Ödling
Advokat
