Arkitekten Sandi Hilal och hennes kollega Alessandro Petti har bott i staden Beit Sahour, på Västbanken, i över fem år. Och de har inga planer på att flytta. – Arkitektur är aktivism och vi känner ett ansvar att agera som arkitekter, och vi kan göra det vi gör eftersom vi varit på plats i flera år. Vi vill upplysa människor om hur man kan realisera projekt i Palestina, för palestinier, säger Sandi Hilal. Tillsammans med sina kolleger i projektet Decolonizing Architecture försöker hon att jobba med hur palestinier ska kunna återkolonisera områden de tidigare förlorat. Flera av projekten är lika mycket konst som arkitektur. Till exempel har man tagit fram ett förslag på att förvandla en israelisk militäranläggning till en rastplats för flyttfåglar. Vad får ni för reaktioner från Israel?</b> – Vi har fått reaktioner från israeliska bosättare som anser att vi underminerar deras kolonisering av Palestina, säger Alessandro Petti. Decolonizing Architecture har varit delaktiga i att väcka en diskussion kring arkitekters moraliska ansvar. – Det går inte att vara neutral. De som säger att de är det accepterar ett tillstånd. Många arkitekter som ligger bakom israeliska bosättningar säger att de är neutrala. Jag förstår inte det. Arkitekter som ritar hus på koloniserat område borde ställas inför rätta, säger Alessandro Petti.
Deras arkitektur är aktivism
Decolonizing Architecture heter ett arkitektkollektiv på Västbanken. De jobbar med visionära husprojekt, och med människors självkänsla. ”Genom arkitekturen kan vi injicera visioner”, säger Sandi Hilal, en av grundarna.
