Nyheter

Debatt: Västlänken är ett högriskprojekt

En snabbspårvägsring binder samman stora delar av staden och den ansluter också till station Gårda. Bild: Gårdalänken
Västlänken är ett högriskprojekt.  
De tekniska svårigheterna har underskattats och kalkylerna har spruckit. Västlänken klarar dessutom inte att erbjuda en centralt belägen station för höghastighetshåg.
Det skriver representanter för Gårdagruppen som är aktuell med en utställning om sitt alternativa förslag, Gårdalänken. 

Västlänken är inte rätt lösning på Göteborgs trafikproblem.
Gårdagruppen visar nu en utställning som ur ett stadsbyggnadsperspektiv beskriver konsekvenserna av Västlänken och jämför med Gårdalänken. Stadsbiblioteket i Göteborg 25 januari – 7 februari. 

Gårdalänken och Centralstation Gårda bygger på tre visioner:
All persontågstrafik möts i en punkt.
Spårvägen utvecklas till snabbspårväg.
Möjligheter till en framsynt stadsutveckling skapas i stadsdelarna Gullbergsvass och Gårda. 

Höghastighetstågen Göteborg-Stockholm och Oslo-Göteborg-Köpenhamn kommer förr eller senare och då måste Göteborg kunna erbjuda en centralt belägen station för genomgående tåg så att man under samma tak kan byta mellan alla sorters tåg. Västlänken klarar inte det, men Station Gårda gör det.

Göteborg kan bli navet i västra Skandinavien. Arbetsmarknadsregionen blir så mycket större. Vi får en injektion i näringslivet. Man kan exempelvis bo i Oslo, Jönköping eller Halmstad och arbeta i Göteborg eller vice versa. Det skulle skapa tillväxt och framtidstro. 

Station Gårda blir ett regionalt resecentrum genom att nuvarande centralstation flyttas på sikt. När detta är genomfört skapas en ny stadsdel, Lejonstaden, i Gullbergsvass, med 20 000 lägenheter.
Området mellan Liseberg, Skånegatan och Gårdaberget utvecklas till ett Gårda City. Detta är precis vad Sverigeförhandlingen har som mål för höghastighetsbanorna. 

Snabbspårvägsringen runt centrala staden och till Hisingen är en framsynt utbyggnad av den spårbundna kollektivtrafiken i Göteborgsregionen. Alla planerade nya länkar i stadens planer och program anknyter till snabbspårvägsringen och därmed till stationen i Gårda. Gårdalänken ligger i berg och är därför så mycket billigare än Västlänken att det blir pengar över att bygga ut snabbspårvägsringen. 
 
Kortare restider med Gårdalänken än med Västlänken. Inkommande pendeltågsresenärer har mål i staden som innebär byte till spårvagn och buss och därför är de tre stationerna på Västlänken inte den fördel som påstås. Det kommer att bli få resenärer till stationen i Haga.
Det är inte rimligt att bygga en järnväg under mark med station i Haga för så få. Vid en jämförelse mellan dagens situation, Västlänken 2035 och Gårdalänken 2035 får Gårdalänken kortare restider totalt. 
 

 

 

 
Västlänken är olönsam.
Trafikverkets samhällsekonomiska kalkyl visar på en mycket låg lönsamhet. Den innehåller också så många felaktigheter att nyttan tenderar att bli negativ. 
 
Västlänken är inget miljöprojekt. Den gör stort ingrepp i Göteborgs natur- och kulturmiljö. Det blir inga bestående miljövinster. Utsläppen av växthusgaser vid bygget är större än de besparingar som resandet med Västlänken innebär. Västlänken gör förödande intrång i rekreationsområden och parker. Med Gårdalänken undviker man dessa olägenheter.
 
Västlänken är ett högriskprojekt. Elva övergångar mellan berg och lera. En relevant jämförelse är med likartade projekt i Stuttgart, Köln, Amsterdam och Boston och det är direkt avskräckande. De tekniska svårigheterna har underskattats och kalkylerna har spruckit. Schakterna vid Haga och Korsvägen innebär enorma byggnadstekniska utmaningar.

Gårdalänken är ett säkert projekt. Gårdagruppen och många fler betvivlar att Västlänkens kalkyler på 20 miljarder håller.

Gårdagruppens mål är ett politiskt beslut som innebär att Västlänken granskas av en oberoende kommission och att projektet Gårdalänken prövas mot Västlänken inom det Västsvenska Paketet.

Hans Cedermark, för Gårdagruppen

Fakta: Gårdagruppen

Gårdagruppen består av Arkitekt Gunnar Anjou, arkitekt Bengt Andersson Liselius, trafikplanerare Hans Cedermark, entreprenör Torsten Fribert, trafikplanerare Niels Sylwan, baningenjör Bo Aldurén, ingenjörsgeolog Hans Janzon, bitr professor Mats Lundqvist, projektledare Peter Muth, projektledare Jan-Ove Nilsson, arkitekt Gunnar Werner.