De senaste avtalsförhandlingarna inom bygg- och installationsindustrin har inte varit så framgångsrika som man vill framhäva, och en av de största frågorna är bristen på balanserad konkurrens mellan svenska och utländska aktörer, menar Benjamin von Jahf, grundare av byggbemanning- och rekryteringsföretaget Ehrab Gruppen.
De nya reglerna syftar till att stävja fusk och kriminalitet, men har skapat oro bland seriösa svenska företag som tappar konkurrenskraft. Traktamentsreglerna i både Byggavtalet och Installationsavtalet kan skapa snedvriden konkurrens och missgynna svenska företag.
En viktig förändring i avtalet gäller traktamentsreglerna, vilket möjliggör för utländska aktörer att erbjuda lägre priser än svenska företag. Detta kan leda till att utländska företag kan starta nya bolag, flytta sin personal till de bolagen och erbjuda lägre löner samtidigt som de toppar upp lönen med traktamentet. Tyvärr bryr sig inte utländsk personal om att deras arbetsgivare betalar skatt och gör rätt för sig, så länge de får sina nettolöner. Men vilka kan konkurrera med det, jo praktiskt taget företag som inte gör rätt för sig.
Svenskar har andra förutsättningar enligt Installationsavtalet och kan behöva höja sina kostnader medan utländska aktörer kan avtala bort traktamentet och primäras att följa A1-upplägg. Viket innebär att företaget anställer sin personal utomlands samt betalar sociala avgifter i sin hemvist. Enligt installationsavtalet har utländska aktörer tillgång till olika förmåner som svenska företag inte har. Ett exempel är att man gör skillnad på stadigvarande hemvist, vilket betyder att de inte behöver betala traktamente för en elektriker som kommer från ett annat land. Det här skapar en snedvriden konkurrenssituation där svenska företag missgynnas till förmån för utländska aktörer som inte följer samma regler och villkor.
En annan faktor som har missats är definitionen av 45-dagars regeln. Enligt SKU05 ska ett företag som inte har kontroll över tidsplanen eller har egna maskiner och material tolkas som ett bemanningsföretag, vilket innebär att utländska aktörer faller inom ramen för den här regeln och ska registrera sin personal i Sverige samt betala skatt här i landet efter 15:e dagen i följd eller max 45 dagar under en 12-månaders period. Det här segmentet omsättning årligen över 10 miljarder kronor, vilket kan gå till svenska företag som bygger upp vårt samhälle.
Det är viktigt att arbetsmarknadsparterna tar hänsyn till dessa faktorer och arbetar för att skapa en balanserad konkurrenssituation där seriösa svenska företag inte missgynnas till förmån för aktörer som inte följer samma regler och villkor. Det är också viktigt att man definierar 45-dagars regeln en gång för alla för att undvika missförstånd och felaktiga tolkningar.
Det är viktigt att notera att åtgärder är nödvändiga för att stärka de seriösa svenska företagen och skapa en rättvis konkurrens i branschen. Genom att definiera och klargöra 45-dagars regeln, bekämpa fusk och kriminalitet, se över traktamentsreglerna, skapa balanserade villkor för alla parter, öka samarbetet mellan arbetsmarknadsparterna, öka inspektion och kontroll samt erbjuda utbildning och information, skulle branschen kunna förbättras och stärkas.
Att ge de seriösa företagen högre status vid offentliga upphandlingar och skapa ett betygssystem som bedömer företagens prestationer skulle också bidra till att stärka branschen och uppmuntra företag att fokusera på hållbarhet och kvalitet, istället för enbart på lägsta pris. Det är viktigt att dessa åtgärder genomförs för att stärka den svenska byggbranschen och öka dess konkurrenskraft. En stark och hållbar byggbransch är avgörande för att hantera bostadskrisen och uppnå en hållbar samhällsutveckling.
/Benjamin von Jahf,
Ehrab Gruppen.
