Att prata jämställdhet kan fortfarande irritera. Just därför måste vi fortsätta, skriver Byggchefernas ordförande Jeanet Corvinius.
Sedan jag blev ordförande för Byggcheferna har jag lärt mig en sak: om jag nämner ordet ”jämställdhet” i en debattartikel eller krönika, då kan jag lita på att det plingar in några irriterade mejl. Det slår aldrig fel. Mejlen brukar ha två saker gemensamt: att avsändarna är män, och att budskapet kan sammanfattas som att ”nu får det väl vara slut på det där jäkla tjatet”.
Jag kan förstå reaktionen. Som jag har skrivit i en tidigare krönika om byggbranschens män förtjänar även männen, som grupp, betydligt mer uppskattning än skäll. Nästan 90 procent av branschen består ju av män som gör ett jättejobb! Bland mina manliga kollegor finns knappast någon som inte tycker att jämställdhet och mångfald är helt självklart. Men betyder det att vi borde sluta prata om det? Att allt har blivit tillräckligt okej, så nu får vi bara vara nöjda?
Nej. Det ligger i problemets natur att jobbet aldrig blir klart. Det gäller både i branschen och övriga samhället. För visst är det lätt att tänka att vi i Sverige inte behöver prata så mycket om jämställdhet längre? Här är vi väl bäst i världen på det? Våra företag är väl internationella föredömen? Jo, det hade man kunnat hoppas. Men faktum är att Sverige halkar efter – även inom Europa. I fjol hamnade vi bara på plats 5 av 19 i en EU-finanseriad jämställdhetsrankning baserad på olika länders storbolag.
Det går att mäta jämställdhet
Den siffran förvånade mig. Det gav en påminnelse om hur viktigt det är att mäta (alternativet är ju att gå på magkänsla och bara gissa). Just därför är jag så glad och stolt över Machoindex, som är Byggchefernas verktyg för att mäta graden av machokultur i organisationer. Det rekommenderas av Upphandlingsmyndigheten och används av flera stora bolag inom samhällsbyggnad.
Machoindex är ett sätt att få en mätbar siffra på problemet – och att därmed kunna mäta hur förändringen går. Samtidigt kan det hjälpa till med att få i gång samtal om arbetsmiljön.
”Det viktigaste är inte siffran man får fram, för oss har det varit diskussionerna kring själva verktyget. Vi har pratat mycket om de här frågorna och fått en bra diskussion om hur vi skapar den bästa arbetsplatsen”, sa till exempel Jack Len, regionchef på Peabs dotterbolag Lambertsson, i samband med att hans arbetsgivare började använda Machoindex.
Samtidigt sa Svevias vd och koncernchef Anders Gustafsson så här, apropå att Svevia var branschens första bolag som tog in Machoindex i sitt hållbarhetsarbete:
”Gamla machoattityder inom bygg och anläggning äventyrar säkerheten, stänger människor ute och gör företag mindre lönsamma. Vi vill driva på en förändring av branschen så att fler känner sig välkomna och att alla har en säker arbetsvardag.”
Citat från två män som visar vägen mot en jämställd bransch.
/Jeanet Corvinius,
Ordförande Byggcheferna
