Vid ett webbinarium på onsdagseftermiddagen höjde Catharina Elmsäter-Svärd, vd på Byggföretagen, och Svensk Betongs vd Malin Löfsjögård ett varningens finger: ”Cementkrisen är inte över”.
En cementkris kan tyckas torftig när människor dör i ett krig i vårt närområde. Och vid en jämförelse är det förstås så. Samtidigt ställer ett krig i närområdet krav på det egna landets samhällsskydd och beredskap, och för att till exempel bygga nya skyddsrum och fortifikationer krävs det betong.
– Det händer så mycket i världen just nu, men allt hänger samman, därför är det viktigt att hålla i gång cementfrågan, menar Catharina Elmsäter-Svärd.
Mycket som kräver betong
Förutsättningarna är att Cementa har ett tillfälligt tillstånd att bryta kalk i Slite som sträcker sig fram till årsskiftet. Anläggningen i Slite på Gotland står för 75 procent av all cement som används i Sverige. Förutom krig i närområdet finns det annat som talar för att behovet av cement kommer att öka framöver, påpekar de både vd:arna. Bland annat Trafikverkets nationella infrastrukturplan, som sträcker sig fram till 2033, och som omfattar stora satsning på bland annat väg och järnväg. Regeringens vindkraftsatsningar till havs är ytterligare en satsning som nämns.
Ännu har ingen ny tillståndsansökan lämnats in av Cementa. Samtidigt har tre organisationer överklagat regeringens beslut om det nuvarande tillfälliga tillståndet. Malin Löfsjögård betonar att tillståndsprocesserna behöver ses över.
– Det måste finnas en tydligare process som går snabbare.
Uppdaterad konsekvensanalys
Under tisdagen lämnade Svensk Betong in en uppdaterad konsekvensanalys om cementkrisen. Mycket från denna uppdaterade version ventilerades under webbinariet.
– Cementkrisen inte är över. Regeringens beslut den 18 november 2021 att ge Cementa ett tidsbegränsat tillstånd att under 2022 bryta ur kvarvarande kalksten utifrån det tidigare tillståndet ger bara en kort tidsfrist året ut. För att fortsatt klara betongförsörjningen utan att riskera byggstopp behövs en långsiktigt hållbar och tryggad cementförsörjning. Politiken behöver agera och ge ett tydligt besked om fortsatt kalkstensbrytning och cementtillverkning i Slite och Sverige säger Malin Löfsjögård och fortsätter:
– Det behövs genomgripande reformer av tillståndsprocesserna. Ökat fokus måste ges på nyttan av verksamheten för samhällsutveckling, klimatomställning, samhällsskydd och beredskap och inte bara säkerställa den lokala miljöpåverkan. Politiken måste också se över möjligheterna att klassa kalkstensbrytning och cementtillverkning som samhällsviktig funktion.
”Tillgången till cement stark begränsad”
Rapporten pekar också på allvarliga konsekvenser för klimatomställningen om satsningen på världens första klimatneutrala cementfabrik i Slite inte blir av samt det förändrade säkerhetsläget i Europa.
– Tillgången till cement i Europa är starkt begränsad vilket gör det sannolikt att Sverige skulle bli beroende av utomeuropeisk cement från länder som Turkiet och Kina. Det krävs också en omfattande anpassning av dagens logistiksystem med hamnar, depåer, terminaler och lagringskapacitet. Till det ledtider för testning ökade ledtider för testning och provning för kvalitetssäkring av cement och betong.
– Branschen kommer i så fall behöva stöd för en sådan omställning. Det handlar om ett vägval där politiken behöver agera. En omställning till import av majoriteten av cementen som behövs i landet, i stället för inhemsk produktion, innebär att Sverige gör ett systemskifte som riskerar att försvåra klimatomställningen eller sätter oss i en beroendesituation som inte är önskvärd med anledning av den geopolitiska utvecklingen, säger Malin Löfsjögård.
