Den förra regeringens beslut att ge Cementa tillfälligt tillstånd att bryta kalk strider inte mot någon rättsregel. Det konstaterar nu Högsta förvaltningsdomstolen. Ett viktigt besked, enligt Svensk Betongs vd Malin Löfsjögård.
– I en otrygg omvärld behöver nödvändiga råvaror i Sverige säkras, kommenterar hon beslutet.
Temperaturen skruvas nu upp vad gäller cementkrisen. Tisdag den 13:e december, på luciadagen, faller domen om Cementa får fortsätta bryta kalk i Slite de närmaste fyra åren. Och i dag, onsdag, lämnade Högsta förvaltningsdomstolen sitt besked att den förra regeringens speciallag om ändring i miljöbalken, som en enig riksdag beslutade om och som möjliggjorde ett fortsatt tillfälligt tillstånd att bryta kalk fram till årsskiftet, var lagenlig. Beslutet överklagades av fyra miljöorganisationer som tyckte att de nya bestämmelserna bland annat stred mot grundlagen, vilket inte Högsta förvaltningsdomstolen håller med om.
”Generellt utformad”
”Högsta förvaltningsdomstolen anser att den tillämpade lagstiftningen inte strider mot kravet på föreskriftsgeneralitet. Det kravet är av formell natur. Eftersom den aktuella lagtexten är generellt utformad och därmed inte uttryckligen avser ett konkret fall strider lagstiftningen inte mot kravet” skriver bland annat domstolen.
– Det är ett viktigt besked från domstolen idag om att den speciallag som den dåvarande regeringen tog fram och en enig riksdag beslutade om i september 2021 står fast. Speciallagen var nödvändig för att lösa den akuta situation som uppstod kring cementförsörjningen förra sommaren, säger Malin Löfsjögård, vd på Svensk Betong och fortsätter:
– I en otrygg omvärld behöver nödvändiga råvaror i Sverige säkras, bland annat cement, för att kunna fortsätta bygga landet med nödvändig infrastruktur och bostäder och inte minst för att kunna säkerställa vårt svenska samhällsskydd. Men också för att kunna möjliggöra viktiga projekt för att klara klimatomställningen.
Välkomnar beskedet
Även Byggföretagen välkomnar beskedet. Vd Catharina Elmsäter-Svärd menar att överklagandet till Högsta Förvaltningsdomstolen visar att beredskapsperspektivet kring Sveriges råvaruförsörjning saknas hos flera av remissinstanserna.
– Cementkrisen kräver precis som elkrisen ett bredare synsätt än stuprörsperspektivet. Regering och riksdag får inte stå maktlösa när det kommer till beredskap och försörjningstrygghet, säger hon.
Nu råder en spänd väntan inför Mark- och miljödomstolens beslut om Cementas fyraåriga tillståndsansökan.
– Cementkrisen är inte över. Vi riskerar en svart lucia för hela samhällsbyggnadssektorn, säger Catharina Elmsäter-Svärd.
Byggföretagen har kommit med flera analyser om vad ett stopp i Slite skulle innebära för samhället. Den senaste, som togs fram tillsammans med WSP, visade bland annat på drygt 160 000 förlorade jobb.
– Planerade infrastrukturprojekt och utbyggnaden av vindkraft är två ben i den gröna omställningen som skulle påverkas kort tid efter att Cementas tillstånd löper ut, säger Catharina Elmsäter-Svärd.
Beklagar domen
Naturskyddsföreningen, som var en av organisationerna som överklagade, beklagar domen.
– Vi är förvånade och besvikna över Högsta förvaltningsdomstolens avgörande. Domen visar att regeringen kan åsidosätta miljölagstiftningen för verksamheter som har den allra största miljöpåverkan. Det är mycket oroande eftersom hela miljö- och klimatarbetet baseras på att miljölagarna gäller för alla verksamheter och att domstolarnas självständighet respekteras, säger Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen.
