Utbyggnaden av elnätet är den största utmaningen för en klimatpositiv anläggning i Slite. Kostnaden för anläggningen beräknas till tio miljarder kronor.
– Vi kapar tre procent av våra nationella utsläpp, det är en kostnadseffektiv satsning, säger hållbarhetschef Karin Comstedt Webb, som nu också är vice vd för Heidelbergcement Sverige.
Den stora satsningen på en CCS-anläggning i Slite lämnar nu förstudien och går in i genomförbarhetsstudien. I samband med detta arrangerades på måndagsmorgonen en presskonferens där förutom Comstedt Webb även koncernchefen Dominik von Achten, Giv Brantenberg, vd för Heidelbergcement norra Europa, Robert Andrén, generaldirektör för Energimyndigheten och näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) medverkade.
– Det är en glädjens dag när nu Cementa och Heidelbergcement går vidare med planerna att fånga koldioxid vid den stora anläggningen i Slite. Cement är en av de viktigaste beståndsdelarna vad gäller husbyggnation, infrastruktur, vägar, järnvägar. Betong finns överallt, men kommer också med en stora koldioxidutsläpp. Detta är ett viktigt beslut för Sverige, men också för världen. Det här blir lite av hela världens pilotanläggning, säger Karl-Petter Thorwaldsson.
Delfinansierar
Robert Andrén på Energimyndigheten, som delfinansierar genomförbarhetsstudien med 51 miljoner kronor (av totalt 124 miljoner kronor) genom Industriklivet menar att vi behöver konkreta exempel där vi förflyttar oss mot fossilfrihet. Han nämner utsläppen globalt; cementtillverkningen står för totalt åtta procent av utsläppen i världen och 80 procent av cementen tillverkas i Kina och Indien. I Sverige står cementtillverkningen för tre procent av all koldioxidutsläpp.
– Det är inga små länder att konkurrera med och heller inga länder som är baserade på en fossilfri energigrund. Men i Slite vill man ta på sig ledartröjan och förflytta systemet.
Aminbaserad teknik
Den planerade CCS-anläggningen i Slite bygger på samma tekniska system som koncernens satsning i Brevik i Norge där en så kallad aminbaserad infångningssteknik används. Den anläggningen ska stå klar 2024. Cirka 400 000 ton koldioxid kommer att fångas in vid Norge-anläggningen medan en uppdaterad och utbyggd anläggning i Slite kommer att fånga in närmare 1,8 miljoner ton koldioxid varje år.
– Vi kommer även att samla in koldioxid från den bioenergi som vi använder vid anläggningen. Det innebär att vi skapar en kolsänka och så kallade minusutsläpp, säger Karin Comstedt Webb.
Kräver utbyggt elnät
Den stora flaskhalsen för projektet bedömer Karin Comstedt Webb vara elförsörjningen.
– Den nuvarande förbindelsen är gammal och den tekniska livslängden beräknas till 2035, så det finns ett behov att bygga en ny förbindelse till Gotland. Det pågår en nätutredning nu och där har man lagt in vårt behov i Slite. Men det här måste påskyndas och ske i parallella processer. Effektbehovet för en ny anläggning stiger ungefär fem gånger (till totalt 1,5 TWh årligen, reds.anm), jämfört med i dag. Och det beror på att vi väljer att använda grön el, energi med nära noll klimatpåverkan.
Möjlighet att leverera till sommaren 2023
Genomförbarhetsstudien kommer att pågå till slutet av 2023. För att kunna driftsätta den nya anläggningen 2030 krävs det att ett investeringsbeslut fattas 2026/2027. Det beslutet är beroende av en vetskap om att elnätsförstärkningarna är på plats till 2030. Det långsiktiga täkttillståndet måste förstås också vara på plats. Denna ansökan ska lämnas in i slutet av året. Det tillfälliga tillståndet som regeringen fattade i höstas gäller fram till slutet av detta år.
– Utifrån de förutsättningarna som gäller för nuvarande tillstånd så gör vi bedömningen att vi är leveransdugliga fram till sommaren 2023, säger Karin Comstedt Webb.
Det kortvariga fyra-åriga brytningstillståndet, som Cementa ansökte om i april, kommer att behandlas av Mark- och miljödomstolen under året och en dom är att förvänta i december.
Hur är det att jobba med ett projekt på tio miljarder samtidigt som domstolsprocessen om brytningstillståndet pågår?
– Jag tänker så här; det här är ett projekt som verkligen visar att vi vill ha en industriell utveckling och en nationell kapacitet, en självförsörjningsförmåga, det går hand i hand med den omställning vi måste göra i samhället. Vi ser grundläggande förutsättningar för att ha en verksamhet på plats utan att äventyra det som är viktiga frågor ur ett lokalmiljöperspektiv. Vi måste utgå från att vi faktiskt kan jobba fram lösningar. Alternativet är så oerhört mycket sämre ur många perspektiv.
Du blev nyligen vice vd för Heidelbergcement Sverige, hur är det?
– Det är oerhört inspirerande just med tanke på att vi står i brytpunkten för väldigt många samhällsintressanta frågeställningar. Det är både kul och ansvarsfyllt. Det är också ett naturligt steg knutet till rollen som hållbarhetschef i Norden.
