När företaget Cementa satte spaden i jorden för att börja bygga en nittio meter hög cementsilo i Malmö hamn fick man en obehaglig överraskning — 30 000 ton gamla sopor låg gömda i jorden.
Cementa upptäckte gamla slaskpåsar, spritflaskor, plastförpackningar, gamla tidningar, batterier och allehanda byggavfall som hade dumpats på 1960-talet.
Några borrhål i soporna visade att halten av den explosiva och synnerligen potenta växthusgasen metan var så hög som 70 procent.
Nu prövar Malmö stad, som sålde marken till Cementa 2007 och är skyldig att sanera den, en ny metod som ska neutralisera metanet och göra tomten så stabil så att det går att bygga på den.
Anläggningsföretaget Svevia, som anlitats av Malmö, håller på och gräver upp en del av de lerblandade soporna och lägger upp dem i väldiga högar som ska torka. Metoden, som rekommenderats av konsultfirman Tyréns, går ut på att man ska blanda ut de torkade soporna med cement — som dels stabiliserar marken, dels höjer pH-värdet på leran och soporna så kraftig att gasbildningen upphör.
I laboratoriemiljö fungerar metoden, enligt tidningen Sydsvenskan. Hur bra den är i verkligheten vet man inte ännu.
Det vanliga sättet är att helt enkelt att gräva upp alla soporna, forsla dem till en soptipp som kan ta hand om dem, sedan fylla gropen med grus och täcka över med ett lager jord. Kostnaden skulle bli mellan 39 och 57 miljoner kronor.
Med den nya och oprövade metoden kan kostnaden stanna vid 20 och 28 miljoner — ett belopp som Malmös skattebetalare får stå för eftersom det finns en klausul i försäljningskontraktet som säger att säljaren måste svara för en eventuell sanering.
Cementa tänker bygga en ny jättesilo, ungefär hälften så hög som byggnaden Turning Torso, på tomten.