Det traktamente som enligt litauisk lag ska betalas till litauiska arbetare som arbetar i Sverige kan inte betraktas som lön. Det har Arbetsdomstolen klargjort i en dom.
– Affärsmodellen för företag i byggbranschen ska inte vara fusk och trixande med olika lagar och regler inom EU, säger Torbjörn Hagelin, avtalssekreterare på Byggnads.
För Byggnads är domen i Arbetsdomstolen en principiellt viktig seger. Domen slår fast att företaget ska betala lön enligt kollektivavtalet och att den så kallade utstationeringsersättningen ska betalas utöver lönen. Bolaget har istället hävdat att ersättningen ska betraktas som lön för utfört arbete enligt byggavtalet.
Arbetsdomstolen ger därmed Byggnads rätt i tvisten mot företaget UAB Laivsta, som med sammanlagt 19 egna anställda med hemvist i Litauen utförde byggnadsarbeten under 2019 vid Skeppsbron i Jönköping. Bolaget och Svenska Byggnadsarbetareförbundet träffade 2018 kollektivavtal i form av ett hängavtal till byggavtalet.
Arbetarna har under tiden betalats för låga timlöner. Den lägsta så låg som på 5,59 Euro, i stället för kollektivavtalade dryga 161 kronor i timmen. Arbetarna har också arbetat helgdagar utan avtalsenlig helglön.
”Genom att ingå hängavtalet har bolaget gentemot förbundet åtagit sig att följa byggavtalets regler och tillämpa det även på arbetstagare hos bolaget som inte är medlemmar i förbundet”, skriver domstolen i sin dom.
– Det här är ett viktigt klargörande som täpper till ett kryphål vissa företag från Litauen försöker använda. Men nu sätter domstolen stopp. Affärsmodellen för företag i byggbranschen ska inte vara fusk och trixande med olika lagar och regler inom EU. När ett företag skriver under kollektivavtalet ska det följas i sin helhet, säger Torbjörn Hagelin, avtalssekreterare på Byggnads, i ett pressmeddelande.
UAB Laivsta ska efter domen betala 100 000 kronor i skadestånd till Byggnads för brott mot kollektivavtalet.
