Lättare överlag att få bygglov – men svårare inom vissa områden. Samtidigt återinförs bygglovskravet för komplementsbostadshus. Det är förslagen i regeringens bygglovsutredning som presenterades på måndagen.
I januari tillsatte regeringen, som en följd av januariavtalet, en utredning med syfte att förenkla plan- och bygglagen.
– Det har tillkommit flera förenklingar i regelverket, men ändringarna har gjort att lagstiftningen blivit ett lapptäcke som är ologiskt och svåröverskådligt. Vi vill ha ett system som är tydligt och rättssäkert och bidrar till ett ökat byggande, säger bostads- och jämställdhetsminister Märta Stenevi.
På måndagen överlämnade Bygglovsutredningen sitt betänkande till ministern.
– Utredningens betänkande är ett viktigt underlag för regeringens fortsatta arbete, säger hon.
I det förslag som utredaren presenterade kommer det att bli både enklare – och strängare – krav framöver.
– Vi föreslår en områdesstyrd lovplikt där det blir lättare och mindre krångligt på flera håll, men hårdare inom andra områden, säger utredaren Jesper Blomberg.
Med områden syftas på känsliga områden som gränser (nära grannar), särskilt värdefulla områden i kulturmiljöer och skyddade områden (riksintressen). Skyddet för kulturvärden ska stärkas genom att dessa områden pekas ut i den kommunala översiktsplanen.
Ett annat förslag är att alla nya byggnader som är ämnade som bostäder ska vara lovpliktiga. Det gäller även för komplementbostadshus som attefallshus och bolundare, som blir bygglovspliktiga om de ska inredas som bostad. För annat ändamål krävs dock inte bygglov. Som skäl till bygglovslovsplikten anges bland annat brandskydd och dimensionering av vatten och avlopp, samt att tillgodose närboendes europarättsliga rätt till domstolsprövning.
– Skillnaden blir att kommunerna ofta har längre tid på sig att handlägga bygglov, och dessutom kan avgifterna vara högre.
Betänkandet skickas nu ut på remiss. Tanken är att lagförslag ska lämnas till riksdagen under 2022 och kunna träda i kraft den 1 januari 2023
I betänkandet föreslås bland annat att:
- lovplikten blir mer områdesdifferentierad,
- lovplikten minskas utanför skyddade och särskilt värdefulla områden men i stort sett behålls inom skyddade och särskilt värdefulla områden,
- flera åtgärder varken ska kräva lov eller anmälan, exempelvis flertalet fasadändringar, tillbyggnader på totalt 30 kvm, nybyggnad av komplementbyggnader på totalt 30 kvm i ett område som omfattas av en detaljplan och totalt 50 kvm utanför sådant område,
- åtgärden att inreda en ny lokal för exempelvis ett kafé på upp till 50 kvm i ett område som inte omfattas av en detaljplan och som inte heller ingår i en sammanhållen bebyggelse inte ska kräva lov,
- alla nya bostäder ska omfattas av krav på bygglov för att tillgodose europarättsliga krav på rättssäkerhet sett till närboendes intressen, men också för att säkerställa krav på en god boendemiljö,
- flera åtgärder som varken omfattas av krav på lov eller anmälan ska få vidtas även om de strider mot bestämmelser i en detaljplan eller områdesbestämmelser,
- ändringar avseende hur handläggningen av ärenden om lov ska ske.
Källa: regeringen