Byggvärlden skrev för ett år sedan om konstfackstudenten Ebba Bohlin som svepte in byggställningar i blått tyg. Hennes mål: att visa att saker i vardagen kan vara någonting mer än vad det ser ut att vara.
Ebba Bohlins intresse för byggbranschen är inte unikt. Det senaste året har flera konstnärer dykt ner, och in i, byggmaterial och hus.
Ett axplock:
På Edsvik Konsthall ställde Annette Felleson förra året ut byggplattor och block gjorda av komockor.
— Inte optimalt i Sverige men i varmare länder är det ett bra byggmaterial, sade hon till Byggvärlden.
Koreografen Will Dornerbesökte Stockholm 2008 för att undersöka städers tomma ytor. Idén: genom att placera kroppsstrukturer i tomma ytor kan perspektivet på stadsbilden ändras.
”Oönskad samhällsförbättring” hette projektet som Victor Marx arbetade med i samförstånd med sina lärare på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Slutmålet var att bygga ett hus för hemlösa. Byggnaden saknade dock bygglov och Victor Marx tvingades sluta på skolan.
Hallå där…
Nina Lindgren, elev på Grafikskolan som precis avslutat sin avgångsutställning i Stockholm.
Hur skulle du vilja beskriva ditt verk?
— Verket heter ”Men jag är på väg vidare”. Jag tyckte att det var en intressant grej att göra där många små delar tillsammans blir någonting överväldigande. Sedan är det fritt att tolka verket som en skildring av överbefolkning eller en sagovärld eller någonting annat.
Varför gjorde du det?
— Det var en utveckling från att jag ritat en massa hus på papper. Nu blev det tredimensionellt.
Har du någonting mer på gång kopplat till byggbranschen?
— Ja, jag funderar på att söka arkitekturlinjen nästa år.
