Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef på Byggföretagen, lyfter cementkrisen som en viktig valfråga samt betydelsen av att den nya regeringen vill se näringslivet och industrin som en medspelare.
Vilken blir den stora utmaningen för den nya regeringen att ta tag i vad gäller byggbranschen?
– Av alla stora utmaningar så tror jag det är byggmaterialpriserna och tillgången till råvaror. Har vi inte byggmaterial så kan vi inte bygga någonting, oavsett politiska ambitioner eller konjunkturläge. Det är oerhört svåra och långa processer, men någon måste ta tag i det. Det första man bör göra är att säkra tillgången till utbrytbar råmaterial i Sverige, som till exempel kalk, sten, mineraler, trä, allt detta som vi har i Sverige, men som vi blir tvungna att importera för att vi inte får ta tillvara på det vi har.
Vilken betydelse har valets utfall för byggbranschen?
– Det är väldigt väsentligt vilken syn den nya regeringen har på näringslivet som aktör. Om man vill inkludera näringsliv och industri som en viktig spelare för samhällsbygget eller om man vill försvåra, fördyra och snarare se näringslivet som en fiende än som en viktig medspelare. Vi behöver en regering som minskar regelkrånglet, som gör det möjligt att upprätthålla byggtakten och som ser till att det finns tillgång till det byggmaterial vi behöver för att bygga långsiktigt hållbart och klimatsmart.
Vad tycker du nuvarande regering har lyckats med respektive misslyckats med?
– De har lyckats med att göra en bra satsning på yrkesvuxenutbildningen på kompetensförsörjningssidan och att man fick igenom dimensioneringsutredningen där arbetsmarknaden ska få styra mer, det ser vi positivt på. Vad de har misslyckat med är att ha ett helikopterperspektiv på byggbranschen där den ena handen vet vad den andra handen gör. Till exempel, vill du satsa på infrastruktur så måste du ha tillräckligt med el och du måste ha betong att bygga med. Sen har man inte gjort tillräckligt för att öka rörligheten i det befintliga beståndet, eftersom hyresregleringsfrågan inte avgjordes.
Nyrekryteringen är en viktig fråga för byggbranschen, vad kan mer göras där?
– Det är bra att till exempel bygg- och anläggningsprogrammet får högskolebehörighet. Men man behöver också göra utbildningen attraktiv och modern, i dag är den väldigt gammalmodig. Där behöver utbildningsministern ta Skolverket i örat och skapa bättre samverkan i programråden med branschen, modernisera hela bygg- och anläggningsprogrammet, digitalisering och hållbarhet nämns till exempel inte alls i kursplanen.
Hur tycker du att den nya regeringen ska hantera arbetslivskriminaliteten?
– Det är ytterst en fråga om resurser och tänder för rättsväsendet. Jag upplever att branschen, myndigheter och regering tillsammans har tagit väldigt många goda gemensamma initiativ för att branschen ska kunna göra det vi kan. Men vad gäller både brott inom och mot branschen så måste det ytterst vara en fråga om polisiära resurser, resurser för åklagare och domstolar och framför allt mycket tätare och riktade kontroller från bland annat Skatteverket, Migrationsverket och Försäkringskassan. Kontroller som också ger konsekvenser. Och då måste man också luckra upp sekretessen mellan de här myndigheterna så att de kan tala med varandra. En konkret lagstiftningsåtgärd som vi saknar är att om en av våra medlemsföretag upptäcker oegentligheter hos någon av sina underentreprenörer och säger upp det kontraktet. Då ska också medlemsföretaget kunna berätta om denna oseriösa underentreprenör för ett annat medlemsföretag, utan att det bryter mot konkurrensreglerna. Vi vill ha den här möjligheten, men vi får inte det.
Vilka frågor skulle du vilja ställa till politikerna så här inför valet?
– Det här är ingen fråga, utan en uppmaning: Lös cementkrisen, helt enkelt. Och hjälp de unga in på bostadsmarknaden.
