Fel, brister och skador i byggsektorn kostar över 50 miljarder varje år, det visar en kartläggning som Boverket gjort på uppdrag av regeringen.
Främst är det vatten- och fuktproblem som dominerar.
Orsakerna till att problemen uppstår är bland annat tidsbrist och bristande kompetens.
Boverket fick 2017 i uppdrag av regeringen att kartlägga byggskador, inklusive systematiska byggfel och betydande kvalitetsbrister, vid nybyggnation eller renovering av byggnadsverk. Uppdragets syfte har varit att ge en bild av förekomsten av byggskador och de fastighets- och samhällsekonomiska konsekvenser dessa orsakar.
Boverket uppskattar att de fastighetsekonomiska kostnaderna för fel, brister och skador i byggsektorn varje år är minst 50 miljarder kronor, förmodligen betydligt mer.
Kartläggningen visar att det i första hand vatten och fukt som dominerar problembilden. Ett vanligt förekommande problem är att klimatskalet är otätt, så att byggnaderna inte skyddas från inträngande vatten. Det är även vanligt med utträngande vatten genom rör. Enligt uppgift från försäkringsbranschen är skadefrekvensen i kök i dag ungefär lika stor som i våtrum.
Boverket bedömer att byggskador som orsakas av vatten och fukt inte har minskat. Det finns dock aktörer som vidtagit systematiska åtgärder för att minimera problemen och de uppger själva att de når goda resultat.
När det kommer till orsakerna bakom att problem uppstår visar det sig att tidsbrist och bristande kompetens eller resurser inom den egna organisationen är de dominerande orsakerna. Det gäller i såväl planerings- och projekteringsskedet som under själva produktionen.
Aktörerna i byggsektorn anser också att återföringen av erfarenheter är bristfällig, vilket ökar risken för att samma fel upprepas. De menar att kunskapen om hur man ska bygga finns, men den måste spridas till berörda aktörer inom byggbranschen.
Kompetensbrist hos byggherrar uppges också som en orsak till att fel, brister och skador uppstår. Byggherren har i egenskap av beställare en stor möjlighet att skapa goda förutsättningar för att skapa och leverera en felfri produkt genom sitt engagemang och sin kunskap. Därför skulle byggherrarnas kompetens behöva stärkas.
En annan orsak som aktörerna uppger är bristande motivation, särskilt bland entreprenörerna under produktionen.
Tolkningen av lagar och regler upplevs inte som en avgörande orsak till att det blir problem. I Boverkets undersökningar framkommer däremot synpunkten att det nuvarande kontrollsystemet är bristfälligt. Det är framför allt egenkontrollerna enligt PBL som anses vara verkningslösa.
Många av de potentiella problemområden som branschen nämner som framtida risker är kopplade till utvecklingen av nya material och produkter.
Boverkets syfte med den frågan har varit att på ett tidigt stadium få kännedom om det i dag förekommer tekniska lösningar eller material som skulle kunna få kostsamma följder för samhället. Jämför till exempel med de problem som har uppstått tidigare med enstegstätade putsfasader, ingjutna träreglar i betongplattor, flytspackel med kasein med mera.
Bland de potentiella problemområden som branschaktörerna nämnt under samtalen finns bland annat uttorkning av betong och Boverket kan konstatera är att det råder delade meningar om betongens egenskaper vad gäller uttorkning. Boverket kommer att ha en fortsatt dialog med aktörerna för att samla in mer information och sprida kunskap. Andra potentiella problemområden som nämnts är bränder i höga trähusbyggnader, beständighet hos cellplast och funktion i ventilationssystem.
Kartläggningen drar också slutsatsen att det huvudsakliga ansvaret för att komma tillrätta med problemen ligger hos branschens aktörer.
Staten kan också påverka genom att förändra regelverk, anslå medel till oberoende forskning för att öka kunskapen samt göra olika satsningar på kunskapsspridning. Regeringen har gett Boverket ett nytt uppdrag under åren 2018–2021: att förstärka arbetet för att nya och befintliga byggnader ska vara säkra och ha en god inomhusmiljö.
Boverket har använt sig av en kombination av olika metoder för att genomföra den här kartläggningen eftersom tillgången till nationell statistik är begränsad. Boverkets kartläggning har förutom tillgänglig statistik gjorts via samtal och djupintervjuer med branschens aktörer som har verifierats genom en enkätundersökning.
Så mycket kostar fel, brister och skador inom byggsektorn:
- Boverket har uppskattat de fastighets- och samhällsekonomiska kostnader som orsakas av fel, brister och skador inom byggsektorn. Kostnaderna är mycket svårbedömda, men uppskattningarna syftar till att visa på kostnadernas storleksordning.
- De sammanlagda fastighetsekonomiska kostnaderna för interna och externa åtgärder samt kostnader knutna till ineffektiv resursanvändning bedöms uppgå till 59-73 miljarder kronor per år (räknat på 2016 års produktionsvolymer). För att ge en uppfattning om vad beloppen motsvarar är det ett nyproduktionsbortfall på mellan 11 000 och drygt 17 000 lägenheter i flerbostadshus.
- Om hänsyn dessutom tas till indirekta följdeffekter bedöms de totala fastighetsekonomiska kostnaderna kunna uppgå till så mycket som 83-111 miljarder kronor per år. Om man även lägger till slöseriet knutet till ineffektiv resursanvändning under produktionen så motsvarar det ett bortfall på 27 000–33 000 lägenheter.
- Om man utvidgar bedömningen till att omfatta de samhällsekonomiska konsekvenserna, där de fastighetsekonomiska konsekvenserna ingår som en delmängd, så tillkommer ett antal följdeffekter med tillhörande kostnader. Exempelvis tidsförluster, ökad ohälsa för anställda, försämrad inomhusmiljö, konsekvenser för miljön med mera.
