ByggDialog är en byggentreprenör som bara driver partneringprojekt. Så har de jobbat sedan starten.
– Det är ett sätt att använda samhällets gemensamma resurser mycket mer effektivt, säger Anna Rhodin är en av företagets grundare.
Det Goda Projektet arrangeras den 29 november och Anna Rhodin är en av talarna. Hon ska berätta om varför ByggDialog valt att jobba som de gör, hur viktigt hon anser att det är att ta helheten på allvar och att alla aktörer i branschen behöver inse att samhällsbyggandet är komplext.
– Om vi kan se det så kan vi också börja organisera oss utifrån det. I varje projekt finns det hur många intressenter som helst som inte riktigt rår över varandras beslut. Projekt kan nästan stå och falla med någon enskild aktörs vägval och denne aktör kanske inte har en aning om vilka konsekvenser ett beslut får. När vi gör det möjligt för fler att se helheten, jobbar stegvis och lägger tid på att förstå varandras förutsättningar så kommer vi att kunna använda våra gemensamma resurser mycket mer effektivt. Dessutom kommer alla som medverkar i samhällsbyggnadsprojekt lära sig mer och må bättre på jobbet, säger hon.
För snart 16 år sedan var hon med och startade Byggdialog. Planen från början var att bara åta sig partneringprojekt, något som de hållit fast vid under alla år.
– När man jobbar så hela tiden kan man bygga en stabil företagskultur med bra balans mellan tillit och kontroll. Man kan också skräddarsy system, metoder och verktyg speciellt för samverkan. Genom att visa att det fungerar i praktiken hoppas vi att vi påverkar byggsektorn att jobba så här i högre grad. Varför ska vi klamra oss fast vid det gamla när det finns ett modernare och bättre sätt att jobba
Vilka är de största fördelarna med partneringprojekt, enligt dig?
– Människor mår bra och jobbar bättre när det känner till målen, får bidra med kunskap, får återkoppling på sitt arbete, får samverka med andra och när det känns roligt och meningsfullt. Det är också det arbetssätt vi behöver för att klara klimatomställningen, bygga giftfria miljöer att vara i, och för att kunna hushålla med våra gemensamma resurser. Hela leverantörskedjans kunskap behövs för detta och då är det bättre att upphandla, leda och organisera projekt så att alla kommer till tals i tid. Partnering och samverkansprojekt handlar om att förskjuta arbetsinsats och resurser till ett tidigare skede i byggprocessen. Många av de jobbigaste och svåraste frågorna måste man ta tidigt. Vi kan inte trycka dem framåt och tro att det löser sig i produktionsskedet, då lurar vi oss själva, säger Anna Rhodin.
Finns det någon utmaning?
– Utmaningen, och också det som gör samverkan i byggprocessen intressant och viktigt, är att byggandet påverkar och påverkas i så många olika dimensioner i samhället. Hur ett byggprojekt går beror ju också på hur politiker, myndigheter, kommunala och regionala enheter organiserar sig och interagerar. Utebliven interaktion mellan intressenter i samhällsbyggandet leder ofta till fel, omtag, onödiga störningar, dåliga lösningar och konflikter. Det kostar enormt med pengar för samhället. Arbetet med att förändra det här tar tid och är förstås en större uppgift än bara byggsektorns. Svårigheter och utmaningar stöter vi på i alla projekt, det händer varje dag. Om man då arbetat öppet tillsammans ett tag, och har en bra dialog, kan lojaliteten till samhället, projektet och till varandra vara en fantastisk kraft när det blir problem. Man har liksom en förtroendebuffert, ett socialt skyddsnät.
För 20 år sedan skrev hon en avhandling om partnering, ”Interaktionsprocesser i byggprojekt – en studie i partnering som kraft för förändring”. Studien gav henne flera insikter.
– Att stor outnyttjad potential för effektivitet, utveckling och lärande finns i mellanrummen. I gränsskikten mellan olika människor, organisationer, kompetensområden, skeden och faktiskt också mellan vetenskapsområden. Det var längesen jag skrev den, det har hänt en hel del sen dess. Branschen har lärt sig ett och annat på dessa år.
Kan du kort utveckla vad branschen lärt sig sedan du skrev avhandlingen?
– I dag har folk utbildat sig och tränat i flera projekt. Många fler vet att det inte bara handlar om ett handslag eller nån extra workshop utan också innebär uthålligt och systematiskt vardagsarbete i projekt. Användningen av digitala verktyg ända ut i produktion är mycket mer utbredd. Att kunna jobba med en obruten informationskedja hela processen är värd väldigt mycket för att få ut potentialen av samverkan. Den mest avgörande förändringen är, som jag ser det, att förfrågningsunderlagen i det stora hela är mycket bättre. I dag vet de flesta byggherrar vilka kontraktsförutsättningar som krävs för att få fler att bry sig om helheten snarare än sina egna intressen, säger Anna Rhodin.
