Den pågående utredningen om näringslivets försörjningsberedskap breddas och ska även omfatta byggnads- och reparationsberedskap.
– Vår bransch måste vara redo och kunna fungera även i kriser, kommenterar Catharina Elmsäter-Svärd, vd på Byggföretagen.
I juni 2022 beslutade regeringen om ett kommittédirektiv om ökad försörjningsberedskap för varor och tjänster från industrin. En särskild utredare kartlägger vilka varor och tjänster som har väsentlig betydelse för upprätthållandet av samhällsviktig verksamhet. Denna pågående utredning breddas nu med flera tilläggsdirektiv, bland annat ska utredningen nu även föreslå hur en modern och effektiv byggnads- och reparationsberedskap bör fungera för att öka Sveriges beredskap och förmåga att bygga och reparera civil infrastruktur.
– Näringslivet har stor betydelse för Sveriges totalförsvar och för vår försörjningsberedskap. Många av de viktigaste samhällsfunktionerna, till exempel produktion och transport av nödvändiga varor och tjänster, drivs i stor utsträckning av privata aktörer. Med det här uppdraget vill vi stärka näringslivets involvering i planeringsarbetet tillsammans med myndigheterna, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).
Välkomnas av Byggföretagen
Utredningen ska bland annat föreslå hur en modern och effektiv byggnads- och reparationsberedskap bör fungera, organiseras och finansieras i syfte att öka Sveriges beredskap och förmåga att skyndsamt bygga och reparera civil infrastruktur.
– Byggföretagen välkomnar det breddade uppdraget. Bygg- och anläggningsbranschen är en avgörande del av Sveriges beredskap. Vår bransch måste vara redo och kunna fungera även i kriser. Från Byggföretagens sida är vi alltid redo att bistå i det arbetet, säger Catharina Elmsäter-Svärd.
”Behövs tydlig vägledning”
Lärdomen av bland annat cementkrisen är att en robust beredskap inte baseras på tillfälliga lagändringar och politiska brandkårsutryckningar, menar Elmsäter-Svärd.
– Ska vi kunna rusta skolor, sjukhus och stambanor krävs pålitlighet i hela leverantörskedjan. Miljötillståndsprocessen och riksintressesystemet måste moderniseras – för att skapa effektivitet, tydlighet och förutsägbarhet. I de fall där det inte går att kombinera olika samhällsintressen behövs tydlig vägledning som beaktar den övergripande samhällsnyttan, menar hon.
I och med breddningen förlängs utredningstiden, uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2025.