När miljonprogrammet ska renoveras för 70 miljarder kronor väntas merparten av pengarna gå åt till stambyten. Mängder av fastigheter har utslitna stamledningar. Ett traditionellt stambyte med tillhörande våtrums- och köksrenoveringar kan kosta fastighetsägaren allt från 50 000 till 200 000 kronor per lägenhet, till stor del beroende på var i Sverige fastigheten är belägen.
När summorna för renovering skjuter i höjden är det lätt att snegla åt alternativa lösningar. En sådan har sedan mer än 15 år varit stamledsrenoveringar, även benämnt relining. En marknad som kommer att fortsätta expandera, tror Stefan Björling, byggtekniskt sakkunnig på Sabo, de allmännyttiga bostadsbolagens organisation med omkring 300 medlemsföretag.
— Enkelt uttryckt handlar det om att applicera plast, antingen epoxi eller polyester i flytande form eller i form av ”strumpor”, på insidan av befintliga rör och på så sätt täta dem, säger han.
Han är en av de få sakkunniga som gått igenom de alternativ som finns för stamledningsrenoveringar och granskat metodik och material, samt hur metoderna egentligen fungerat. Svaret är att ingen med säkerhet vet att metoden fungerar på lång sikt.
— Det finns företrädare för allmännyttiga företag som gjort stamledningsrenoveringar för 15 år sedan och som fortfarande håller bra. Men det här är något bostadsbranschen måste titta närmare på, vi vet ingenting om livslängden generellt för denna typ av renovering, säger Stefan Björling.
Stamledsrenoveringar fungerar inte på alla typer av skador på avloppsrören, och generellt är traditionella stambyten bättre ur ett långsiktigt förvaltningsperspektiv.
— Som det ser ut i dag är ett utbyte av rören det bästa, många rör är så hårt åtgångna att de måste bytas ut och ett traditionellt stambyte ger förstås längre livslängd. Men stamrenoveringar kan bli aktuella för till exempel ingjutna rör och badrum där tät- och ytskikt nyligen renoverats.
Det finns mellan 15 och 20 företag i Sverige som erbjuder stamledsrenoveringar som alternativ till stambyten. Stefan Björling har granskat de fem största och sett att kostnaden för renoveringen av rör ligger på mellan 18 000 och 30 000 kronor. Markant lägre än för traditionella stambyten, men väl högt om metoderna granskas närmare, anser han.
— Samtliga företag håller ungefär samma prisnivå, men en väldigt hög sådan. Med tanke på att tidsåtgången är låg per lägenhet, att materialåtgången är minimal och att de inte varken har rivnings- eller transportkostnader så gör de troligen en väldigt god förtjänst.
Kunskapen om metoderna är dessutom förhållandevis små bland företagens möjliga kunder, tror Stefan Björling.
— Den största bristen är att mycket få tester gjorts över miljöpåverkan som de olika plasterna kan ge. Det här är material som innehåller en mängd farliga ämnen, men ingen vet om det kan utsöndras i vattnet, hur mycket i sådana fall och vilken påverkan det kan ha på miljön.
Miljöpåverkan metoden kan ha måste utredas närmare, anser Stefan Björling. Framför allt när metoden nu erbjuds även för renoveringar av rör för dricksvatten.
