De årliga bygginvesteringarna mot 2018 har efter Brexit-segern justerats ned med i genomsnitt 2,4 procentenheter per år. I reda pengar motsvarar det cirka 7,7 mdr Euro under prognosperioden, vilket är närmare en tredjedel av den totala nedjustering som gjorts av alla 19 medlemsländer i Euroconstruct, skriver Prognoscentret.
Byggbranschen i Europa tvingades igenom ett verkligt stålbad efter finanskrisen. Den totala nybyggnationen rasade med drygt 40 procent och bostadsbyggandet närapå halverades. Det dröjde till 2014 innan investeringarna började öka igen men uppgången har varit svag och förväntningarna på branschens utveckling under de kommande åren har sänkts.
Tillväxten för 2016 har nu justerats ned för tredje gången i följd, från 3,0 procent i december 2015 och 2,6 procent i juni i år till 2,0 procent i den senaste rapporten. Även prognosen för 2017 och 2018 har justerats ned med i genomsnitt 0,4 procentenheter per år jämfört med junirapporten.
En del av förklaringen till den svaga återhämtningen är den höga byggaktiviteten innan finanskrisen. Länder som Spanien, Irland och Portugal lever fortfarande med ett bostadsöverskott. I tillägg lider stora delar av Europa av en svag privat konsumtionsutveckling, hög arbetslöshet och ett lågt kapacitetsutnyttjande i ekonomin.
De länder som i procent sänkt sina förväntade bygginvesteringar mest mellan 2016 och 2018 är Tjeckien och Polen men det är främst Storbritannien som bidrar till den svagare utvecklingen framöver i kraft av sin stora marknad. De årliga bygginvesteringarna mot 2018 har efter den överraskande Brexit-segern justerats ned med i genomsnitt 2,4 procentenheter per år, (för 2016; från 2,1 till -0,2 procent). I reda pengar motsvarar det ca 7,7 mdr Euro under prognosperioden, vilket är närmare en tredjedel av den totala nedjustering som gjorts av alla 19 medlemsländer i Euroconstruct.
För Europa totalt kan vi se stora variationer mellan länderna. Den svenska marknaden har gått emot strömmen sedan 2012 tack vare ett ökat bostadsbyggande men nu mattas tillväxten av och drivs mer av transportinfrastruktur.
